Hållbar industri
"Vi ligger efter i friformsracet"
Sverige ligger efter när det gäller massproduktion med friformsframställning. Metoden är vanlig när det gäller prototyper och korta serier, men de storskaliga produktionslinorna lyser med sin frånvaro.
Lockelsen med friformsframställning är att kunna tillverka olika detaljer i en och samma maskin, direkt från en cad-ritning och utan att byta verktyg. Men trots att 3d-skrivare och många material finns att köpa kommersiellt har inte friformstekniken slagit igenom på industrigolvet, i alla fall inte i Sverige.
Klas Boivie, forskare hos SINTEF Raufoss Manufacturing, anser att tekniken redan har etablerat sig internationellt.
– Men i Sverige är det sämre ställt. Jag skulle uppskatta att vi ligger tio till femton år efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA. Med tio års målmedvetet arbete och strategiska satsningar skulle vi kanske kunna komma jämsides med Danmark.
Framför allt pekar han ut forskningen och nämner som exempel att Sydafrika har fyra forskningsmiljöer, där var och en har mer aktivitet än alla de svenska universiteten och högskolorna tillsammans.
– Det säger sig självt att denna passivitet och okunskap har gjort att företag i Sverige har sämre förutsättningar för att ta till sig och utnyttja tekniken, säger Klas Boivie.
Urban Harrysson på Fcubic håller med om att området är eftersatt i den svenska industrin.
– Det finns ingen storskalig produktion i Sverige. Men vi är själva på väg åt det hållet, till hundra procent, säger han.
Företagets teknik bygger upp små detaljer med hög precision av metallpulver som sedan sintras. De har använts för smycken, men tillämpningar för flyg- och medicinindustrin är på gång. Nu bygger Fcubic en automatisk produktionscell.
– Alla andra jobbar med prototyper, eftersom det inte går att motivera tekniken kostnadsmässigt för produktion. Det kan komma att ändras, men det krävs någon förändring av tekniken, säger han.
Ett problem är bristerna på standardisering och kvalitetssystem, men sådant är på gång. Bland annat finns en iso-kommitté för 3d-skrivare.
Mölndalsföretaget Arcam har sålt sina maskiner över hela världen. Processen, där en elektronstråle smälter samman lager av metallpulver, används bland annat vid serietillverkning av ortopediska implantat. Enligt Arcam tillverkas två procent av alla höftledsimplantat med företagets teknik.
Andra kunder finns hos flygindustrin. Avio i Italien, Airbus i England och Calram i USA har Arcam-maskiner installerade. I Sverige finns egentligen inte någon friformsmarknad för industriell tillverkning.
– Friformstillverkning är inte någon sammanhållen bransch, utan en uppsättning liknande tekniker som vänder sig till helt olika branscher och applikationer, säger Arcams vd Magnus René.
Friformsteknik – lager på lager
- Det iso-standardiserade namnet för friformsframställning, additiv tillverkning, beskriver hur objekt byggs upp genom att lägga på material i tre dimensioner.
- Det finns många olika metoder. Objekt kan skrivas ut i plast med teknik som liknar bläckstråleskrivare. Andra företag lasersintrar objekt i metall.