Hållbar industri
Vi halkar efter i automationsligan
KRÖNIKA. En effektiv och konkurrenskraftig produktion är en av nyckelfaktorerna för långsiktig industriell framgång och tillväxt i Sverige. Flera forskningsrapporter har visat att de ekonomiska och arbetsmiljömässiga effekterna av automatiserade produktionsprocesser är betydande.
Sverige har länge haft en tätposition när det gäller automatisering av större produktionsvolymer. Men på senare år har Sverige glidit ner till en fjärde plats efter Korea, Japan och Tyskland om man mäter automationsgraden i antal industrirobotar per 10 000 anställda i tillverkningsindustrin, enligt International Federation of Robotics, IFR. Inom en nära framtid kommer länder som Belgien, Italien, Danmark och USA att gå om Sverige om ingenting görs.
I många av våra viktigaste exportländer har man nationellt satsat på att öka tillverkningsindustrins konkurrenskraft. Tyskland förbereder den fjärde industriella revolutionen – Industri 4.0 – den smarta fabriken i skarp industriell tillämpning. President Obama har startat ett nationellt nätverk, National Network for Manufacturing Innovation (NNMI), som ska påskynda utvecklingen och införandet av spjutspetsteknik för att öka tillverkningsindustrins konkurrenskraft i USA. Likande program pågår i England, Danmark och många andra länder. I Sverige saknas tyvärr en aktiv industripolitik.
Mer än 500 000 människor är sysselsatta i svensk tillverkningsindustri, av dessa arbetar mer än 90 procent i mindre och medelstora företag. Många av dessa företag har en låg automationsgrad eftersom man ofta arbetar med kundanpassad produktion, det vill säga små serier och många produktvarianter vilket ökar svårigheten att genomföra lönsamma automationsprojekt. Den låga automationsgraden ökar risken för utslagning i denna företagsgrupp på grund av global konkurrens. Men med ny robotteknik, sensorer, adaptivitet, förenklad programmering och nya maskinsäkerhetsregler kan man i dag konstruera flexibla och hållbara automationskoncept även för kundanpassad småserietillverkning.
Under 2004 startade Robotdalen i Västerås tillsammans med Vinnova projektet ”Robot till tusen”. Syftet var att hjälpa mindre och medelstora företag att robotisera sin produktion. Tio år senare är ”Robot till tusen” en utvecklad och framgångsrik modell. I korthet går det ut på att kartlägga vilka produktionsmoment som är lämpliga att automatisera. Över 200 studier har gjorts inom ramen för projektet, implementeringsgraden är på 50 procent och det har resulterat i investeringar på 200 miljoner kronor i fungerande och hållbara robotautomationssystem.
Det är viktigt att den tillämpningsorienterade produktionstekniska forskningen som bygger på industrins behov får fortsatt stöd och finansiering. Tyvärr har anslagen till ”Robot till tusen” minskat vilket medfört att aktiviteten går på sparlåga. Det är därför angeläget att göra en omstart och sprida konceptet nationellt. En konkurrenskraftig svensk produktion spelar en avgörande roll för att säkerställa att morgondagens produkter produceras i Sverige och inte flyttas ut till andra länder.
Automation är viktigt för att de små och medelstora företagen ska klara konkurrenskraften.
Ove Leichsenring, Robotdalens representant i tankesmedjan Automathink
Gilla Ny Teknik på Facebook
