Hållbar industri
Trendbrott för drivsystemen på pappersbruken
Svenska pappersbruk har hållit hårt i sina gamla drivsystem. Men nu är permanentmagnetmotorerna på väg in.
<p>Varje ny elmotor är en stor investering och en hel pappersmaskin behöver kanske 40 motorer. </p> <p>Samtidigt kan en motor från 1970-talet fungera väl så bra efter en renovering. Inte undra på att de svenska pappersbruken har satsat på att upprusta befintliga system.</p> <p>- Det är väldigt svårt att motivera bara produkten. Vi måste se till hela behovet. Du sparar energi och får färre komponenter i systemet, vilket ger mindre behov av underhåll och mindre risk för driftstopp, säger Eric Carlsten, teknisk projektledare på ABB.</p> <p>Pappersbruk runt om i världen har börjat inse fördelarna.</p> <p>- Vi har installerat över 300 drifter med permanentmagnetmotorer till pappersmaskiner världen över som jag kan luta mig tillbaka mot, säger Eric Carlsten.</p> <p>Och hemmamarknaden är på väg att vakna. I oktober var ABBs första permanentmagnetmotor på svensk mark i drift vid Korsnäs bruk i Gävle. Nu har man fått en order på driv- och styrsystem till en kartongmaskin vid Korsnäs Frövi.</p>
För- och nackdelar med olika typer av motorer
Likströmsmotor
- Vanligt i pappersmaskiner fram till mitten av 1990-talet.
- Kräver periodiskt byte av kolkontakter och rengöring från koldamm.
- Både rotor och stator kräver elförsörjning.
Asynkronmotor
- Är vanligt i pappersmaskiner sedan mitten av 1990-talet.
- Asynkronmotorer kräver växellådor för att kunna nå tillräckligt stort moment och lågt varvtal.
Lågfrekvensmotor
- Liknar asynkronmotorn, men har fler poler för att få lägre varvtal.
- Fler poler ger sämre effekt per vikt och volym.
- Ger tillräckligt låga varvtal för att kopplas direkt till valsar.
Permanentmagnetmotor
- Liknar asynkronmotorn, men har en permanentmagnet i rotorn.
- Ger hög effekt per vikt och volym.
- Klarar stora moment vid låga varvtal.
