Svenska stålföretag tar Trumps tullförslag med ro

Svensk stålindustri exporterar stål till USA för cirka 4 miljarder kronor varje år, eller ungefär 10 procent av hela den svenska stålproduktionen. Att USA:s president Donald Trump nu talar om att inom kort införa en 25 procent hög importtull på stål och 10 procent på aluminium verkar inte oroa de svenska företagen särskilt mycket, visar det sig när Ny Teknik gör en rundringning till svenska stål- och metallindustrier. Flera av företagen tar fasta på att det ännu inte har fattats något beslut.

- De 25 procent som det talas om i förslaget är en hög procent, men det är bara ett förslag så länge, säger Robert Gustafsson, kommunikationschef på Uddeholm.

För Uddeholm, som har hela sin stålproduktion i Hagfors, är Nordamerika näst största exportmarknad och därmed viktig. Ändå skulle förslaget om det blir verklighet sannolikt inte påverka Uddeholms försäljning i någon större utsträckning, enligt Robert Gustafsson.

- Vi producerar en typ av högkvalitativt stål som inte finns i USA och USA har inte investerat i någon egen industri för detta. Dessutom har vi 311 världspatent som skyddar oss i sådana här situationer. USA kan därför inte börja producera det stål som vi gör, säger Robert Gustafsson och tillägger att Uddeholm nu avvaktar tills det finns ett politiskt beslut.

Sandvik: USA är en viktig marknad

Sandviks presschef Martin Blomgren vill också förtydliga att det än så länge handlar om en intention från USA:s sida, och att inga beslut är fattade.

- USA är en viktig marknad för oss, men just stål är vårt minsta område och vi tillverkar eller förädlar 75 procent av denna produktion i USA.

- Det är svårt att säga. Vi avvaktar till vi har ett besked och vet detaljerna. Men det här ett ganska marginellt område för oss, mindre än vad många kanske tror.

SSAB vill inte lämna några kommentarer om hur ståltullarna skulle påverka företaget innan ett färdigt beslut finns på plats. Viktoria Karsberg, presschef, skriver i ett mejl att det hon kan säga är "att största delen av vår verksamhet i USA är lokal och omfattas inte av de tullar som diskuteras i förslaget.”

Ovako – som utvecklar högtekniska stållösningar inom kullager-, transport-, och tillverkningsindustrin – intar också en avvaktande hållning.

- Det är för tidigt att säga vad effekten blir. Det är oklart hur tullarna kommer att slå mot olika stålprodukter och det är oklart vilka motåtgärder EU planerar. Nordamerika är en liten del för Ovako, cirka 5 procent av vår omsättning går dit, säger Stina Thorman, tillförordnad kommunikationschef på Ovako

Så ni har inte förlorat någon sömn på detta?

- Haha, nej, det har vi inte. Vi jobbar hårt med att producera för att möta efterfrågan från våra kunder.

- Vi har en stark portfölj av varumärken, och jag tror det viktigaste för oss är att fokusera på att fortsätta leverera bra produkter och att vi fortsätter att finnas på många marknader. I dag är vi representerade i 30 länder.

USA gjorde undantag för specialtillverkat stål

Svenska företag tillverkar mycket nischat specialstål. Stålindustrins branschorganisation Jernkontoret tror att dessa typer av stålprodukter kan undantas från tullarna eftersom USA:s tillverkningsföretag behöver svenskt specialstål.

Förra gången USA införde ståltullar år 2002 försvann 197 000 amerikanska jobb, fler än det totala antalet anställda i den amerikanska stålindustrin. Svenska bolag kunde dock – på grund av sina nischade produkter – fortsätta med sin export.

Men om USA verkligen inför en 25 procent hög importtull på stål skulle cirka 30 miljoner ton per år behöva säljas någon annanstans, något som skulle kunna göra att EU får ett stort överskott.

- Då skulle vi ha ett bekymmersamt läge. Det kan bli prispress om internationellt stål översvämmar den europeiska marknaden. Europa-marknaden står för två tredjedelar av importen av svenskt stål. Det EU gjorde 2002 var att införa en tullkvot där normala importflöden inte påverkades, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.

I det fall en eventuell amerikansk ståltull kommer att gälla utan undantag vill Jernkontoret se en ny europeisk tullkvot för att skydda de svenska bolagen.

- Vi hoppas att vi får gehör för det, säger Mathias Ternell, som kallar det rådande läget ”allvarsamt”.

Ternell törs dock hoppas att ”USA inte är dumma”.

- Jag var med redan 2002, förra gången USA införde tull på stål. Det var stökigt i början men sedan gjorde USA undantag för specialtillverkat och nischat stål där svenska bolag till viss del var marknadsledande. Jag utgår från att de kommer att importera det de behöver till sin bilindustri eller annan industri.