Svensk bilindustri drabbas när USA inför sanktioner mot Iran

Den svenska bilindustrin drabbas först när USA nu har infört den första rundan av sanktioner mot Iran, men effekterna känns av i alla sektorer allt eftersom det blir svårare att göra affärer i landet. Hoppet om att EU:s motåtgärder ska kunna skydda svenska och europeiska företag är litet.

– Vi ser ju att i princip alla svenska företag drar ner på sin verksamhet i Iran, säger EU- och handelsminister Ann Linde (S).

Förra året uppgick den svenska exporten till Iran till 4,3 miljarder kronor, men i och med att USA:s nya sanktioner aviserades redan när president Donald Trump i maj meddelade att landet drar sig ur kärnenergiavtalet finns indikationer på att exporten har börjat minska.

Det går att titta på effekterna av den förra sanktionsrundan 2012, då den totala svenska exporten sjönk från 6,7 miljarder till endast en miljard året därpå, enligt Victor Carstenius, landanalytiker för Iran på Exportkreditnämnden.

EU vill blockera

När de nya sanktionerna trädde i kraft på tisdagen svarade EU med att införa en uppdaterad blockeringsförordning som innebär att europeiska företag och personer förbjuds från att följa USA:s sanktioner. Förordningen ger också viss möjlighet till kompensation för företag som drabbas ekonomiskt.

Men det ser på kort sikt i alla fall ut som att EU:s motåtgärder inte kommer ha någon större effekt.

– Signalen vi har fått från svenska företag som vi har haft samtal med är att i princip alla trappar ner på sin verksamhet för att inte äventyra sin verksamhet i USA, som är en mycket större marknad. Några av de större företagen kanske försöker övervintra på samma sätt som de gjorde när de förra sanktionerna infördes 2012, säger EU- och handelsminister Ann Linde.

– Förbudet att följa sanktionerna är för att skicka en signal om hur allvarligt EU ser på sanktionerna och att EU tar på sig ansvaret. Men sedan är det upp till varje företag och det är inget tvång att fortsätta sin verksamhet i Iran

Bilindustrin drabbas först

Bilindustrin, som utgör 50 procent av den svenska exporten och som ingår i den första omgången av sanktioner, drabbas först.

Lastbilstilverkaren Scania, som har runt fem procent av sin försäljning i Iran, meddelade i slutet av juli att företaget har ställt in alla beställningar som inte kan levereras innan mitten av augusti för att undvika sanktionerna. Vd Henrik Henriksson sade då till nyhetsbyrån Reuters att hela företagets verksamhet i Iran var i farozonen.

Även tyska biltillverkaren Daimler och franska PSA Group har börjat dra ner på sina verksamheter i Iran. Men det är inte bara bilindustrin som drabbas.

– Alla sektorer drabbas dessutom av att i princip alla europeiska banker följer de amerikanska sanktionerna vilket gör att betalningssystemen inte längre fungerar som de ska. Alla internationella banker är beroende av att kunna hantera dollar så bankerna är de institutioner som USA har mest inflytande över, säger Victor Carstenius.

"Mycket dystert"

USA:s president Donald Trump upprepade på tisdagen sin uppmaning till företag som fortsättar handla med Iran.

"Den som gör affärer med Iran kommer INTE att göra affärer med USA", skrev Trump på Twitter.

Sanktionerna som riktar sig direkt till banksektorn och oljeindustrin träder i kraft först den 5 november, men effekten är tydlig redan nu och enligt Ann Linde ser situationen den närmsta tiden mörk ut.

– Jag ser i dagsläget ingen direkt ljusning. Det blir ju bara ännu värre när fler sanktioner införs. Men EU är enigt i den här frågan och man får se om vi inom EU kan komma fram till något mer konkret. Men i slutändan är det upp till företagen.