Snabbare vård med cancer-app

Förra året drabbades 48 000 svenskar av hudcancer. För varje år som går drabbas allt fler. Ju tidigare cancern upptäcks desto, större är chansen att bli botad.

Här kan en svenskutvecklad app spela en viktig roll. Med appen, som utvecklats av doktoranden Alexander Börve vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, kan en digital remiss skickas till en hudspecialist för snabb bedömning.

Tekniken, som kallas mobil teledermatoskopi, har under ett år testats i en försöksverksamhet i Västra Götaland. 122 distriktsläkare på 20 vårdcentraler har använt en smart telefon, kompletterad med ett medicinskt förstoringsglas. De har fotograferat den misstänkta hudfläcken genom förstoringsglaset och använt appen för att skicka bilderna till en server.

Hudläkare vid Sahlgrenska sjukhuset och Skaraborgsjukhus har mejlvarnats så snart en ny remiss kommit in och granskat den, oftast samma dag. Inom 24 timmar har svar skickats till distriktsläkarens mobiltelefon.

Preliminära resultat visar att patienter som remitterades via appen opereras mycket snabbare än de som remitteras med en vanlig pappersremiss.

Bland de 600 digitala remisser som man hittills gått igenom hittades 18 personer med den allvarliga cancerformen malignt melanom. Ytterligare 17 hade förstadier. Samtliga 35 opererades inom nio till tio dagar. Normalt tar det 28 till 31 dagar. Den tidsförkortningen kan ha stor betydelse.

– Har patienten ett snabbväxande malignt melanom kan det vara livsavgörande, säger John Paoli, specialist på hudcancer vid Sahlgrenska och ansvarig för studien, som finansierats av Sveriges Kommuner och Landsting.

För patienter med skivepitelcancer, som inte sprider sig lika lätt men måste tas bort, minskades tiden till operation från sex veckor till två. Och patienter med ofarliga hudförändringar kunde få lugnande besked inom några dagar i stället för att behöva vänta i veckor eller månader.

– Andelen onödiga besök har minskat kraftigt och frigjort besökstider för akuta fall. Man kan säga att appen har tagit bort en massa brus. Många behöver inte komma in akut, och en del behöver inte komma alls.

I en delrapport visar John Paoli och hans kolleger att metoden kan spara stora summor i vården.

– Att ta bort och analysera födelsemärken kostar runt 300 miljoner kronor om året i hela Sverige. Vi tror att den kostnaden kan minska med 100 till 200 miljoner kronor om alla landsting får tillgång till tekniken.

Bo Hallin, enhetschef för kunskapsbaserad vård i Västra Götalandsregionen, och hans kolleger arbetar nu med att utforma ett förslag som hälso- och sjukvårdsutskottet ska ta ställning till den 19 juni.

– Det är en bra innovation som har stor potential. Men det finns frågor som behöver redas ut innan metoden kan införas i rutinsjukvård. Dit hör integritetsaspekter samt metodens diagnostiska säkerhet.

I väntan på det har John Paoli och alla andra som deltog i försöksverksamheten sedan i januari gått tillbaka till systemet med pappersremisser.

– Det känns lite tradigt, men det tar tid att införa it i vården, konstaterar han.