Hållbar industri
Sensorer stoppar rasolyckor i gruvor
Bergförstärkning under jord. Så fungerar det.
Med allt djupare gruvor ökar utmaningarna. Jordbävningar och oönskade ras kan orsaka stor skada. Men nu ska ett trådlöst sensorsystem hjälpa gruvindustrin.
Det är Luleå tekniska universitet, LTU, som utvecklar den nya tekniken. Ett trådlöst sensorsystem ska känna av seismiska rörelser i berget och gruvhändelser som till exempel borrningar och sprängningar.
Redan i dag utför gruvbolagen olika säkerhetsåtgärder i nya gruvgångar. De täcks med cement och det monteras fast bergbultar. Tanken är att de kommande sensorerna, i sin tur, ska monteras direkt på bergbultarna.
– Målet är att det ska sättas fast sensorer på en stor andel av bultarna, när dessa monteras fast i gruvgångarna. Det kan bli flera tusen i en gruva, säger Jerker Delsing, professor i industriell elektronik vid Eislab som är en del av LTU.
Sensorerna, som får en egen strömförsörjning med batterier som räcker i tre till fyra år, ska med radiokommunikation kunna generera data som indikerar vad som håller på att hända i berget. Därmed ska också rätt säkerhetsåtgärder kunna sättas in i god tid.
– De nya sensorerna ger en mer detaljerad bild än dagens teknik, säger Jerker Delsing.
I dag kan gruvbolagen i efterhand montera in sensorer på enstaka bultar. Men det är dyrt. Det krävs en person som med mätinstrument kollar av dessa. Med den trådlösa kommunikationen blir det billigare. Jerker Delsing gissar att en sensor, när systemet satts i gång, i full skala, kan kosta runt tio euro.
– I framtiden kommer kanske tio procent av de 2,5 miljoner bergbultar som sätts in varje år i världens alla gruvor att utrustas med sändare, säger Jerker Delsing.
Vad betyder framtiden?
– Tekniken ska nog kunna användas i större skala inom den kommande femårsperioden.
Redan denna vinter, antagligen i februari eller mars, ska LTU utföra tester med sensornätverket i Agnico-Eagels guldgruva i Kittilä i norra Finland.
– Det blir ett småskaligt test med några sändare.
Hur ska ni skilja på seismiska rörelser och sprängningar eller borrningar?
– Det är bland annat det vi ska utvärdera. Så småningom ska vi utvidga testerna till ett helt område i gruvan. Då ska vi se om man kan detektera var olika föremål, som lastbilar, befinner sig i gruvan, utifrån var de orsakar rörelser.
Projektet I2Mine är finansierat av EU
Forskningen på LTU ingår i det större projektet I2Mine. Under fyra år ska universitet över hela Europa hitta teknik som förbättrar arbetsmiljön i gruvor.
EU står för finansieringen och totalbudgeten ligger på 250 miljoner kronor.