Så ska svensk läkemedelsforskning ta fart

Sveriges största exportindustri är papper och papp. Som god tvåa kommer life-science, ett område dit företag inom bioteknik, läkemedel och medicinteknik räknas. Exporten uppgår till 210 miljarder kronor om året och har 50 000 anställda.

Men branschen genomgår en tuff omstrukturering. För Sverige blev det påtagligt efter att Astra Zeneca lagt ner forskningen i Lund och nu senast i Södertälje.

- Tillväxten inom läkemedelsindustrin är knappast stor, säger Richard Bergström, chef för den europeiska läkemedelsindustrins branschorganisation. Undantaget är vaccinationer där det skett en stor tillväxt under senare år.

Frågan är hur forskningen kring läkemedel i Sverige ska kunna stärkas diskuterades under ett seminarium, anordnat av Handelskammaren.

Enligt Richard Bergström är attityden till Europa bland världens 25 största läkemedelsbolag - BigPharma- inte så positiv.

- De investerar där de känner sig välkomna, och där attityden till nya läkemedel är positiv. Det upplever inte att den är det i Europa.

Resultatet har blivit att Europa, och Sverige, tappat i klinisk forskning. Men det finns fler faktorer som spelar roll. Nu är det mediciner som anpassas till den enskilde patienten som gäller, så kallad personal medicine. För även om två patienter har samma diagnos är det inte säkert att samma medicin hjälper båda.

- Runt 3/4 av de läkemedel som finns i pipen hos de stora läkemedelsbolagen är av den typen, säger Richard Bergström.

- Då gäller det att ha ett så stort patientunderlag att man kan plocka fram 100 personer med rätt profil och som kan ingå i en klinisk studie.

Harriet Wallberg - Henriksson, rektor på Karolinska Institutet, menade på att man måste få till en storskalighet. Därför är fyra diagnoser är prioriterade; bröstcancer, diabetes typ 2, reumatiska sjukdomar samt hjärt/kärlsjukdomar som hjärtsvikt och/eller blodpropp.

Harriet Wallberg - Henriksson ser forskningscentrumet SciLifeLab som en viktig del av lösningen hur vi ska få till det i Sverige.

- Här finns möjlighet att hantera stora mängder kliniska material. Men vi behöver en nationell tratt för läkemedelsprövningar, säger hon.

Den tanken är inte främmande för Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet:

- Vi är starka när det gäller den grundläggande forskningen. Men forskningen måste vara bra ända upp till den kliniska forskningen. Jag tror att den är nödvändigt med en nationell funktion för det.

- Men vi måste också se till att ha ett förmånligt skattesystem, säger Peter Honeth.