Pappersrester blir ”skogens kevlar” i ny svensk pilotfabrik för nanocellulosa

I takt med att försäljningen av tidningspapper minskar så söker skogsbolagen nya användningsområden för träråvara.

Ett lovande spår är att finfördela cellulosa till nanocellulosa som har en rad åtråvärda egenskaper. Styrkan är till exempel i klass med aramidfiber – kevlar i dagligt tal – vilket gör att den kan användas till att en rad material inklusive papper.

Det går också att tillverka miljövänliga skum, filmer och barriärmaterial av nanocellulosa. Den uppträder både i form av fibriller och i kristallin form.

För att framställa den kristallina typen av nanocellulosa bygger Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, och utvecklingsbolaget More Research tillsammans med skogsbolaget Holmen en ny pilotanläggning i Örnsköldsvik. Totalt är det en investering på drygt 10 miljoner kronor.

Produktionen ska bli relativt stor, 100 kilo om dagen, när anläggningen står klar om ungefär ett år.

- Det är ett stort problem att marknaden inte har haft tillgång till stora kvantiteter. Därmed har man inte heller kunnat testa nanocellulosa i sina processer, säger Stefan Svensson, vd på More Research.

More knoppades av från forskningen på dåvarande Modo-koncernen 2001. Företaget arbetar med forskning- och utvecklingsuppdrag från skogs- och kemiindustrin.

Kontoret ligger på samma område som Domsjö fabriker och det är också här som den nya pilotanläggningen ska ligga.

Tekniken kommer från det israeliska företaget Melodea där Holmen är delägare. Som råvara i processen går det att använda både pappersmassa och restprodukter som fiberslam från papperstillverkningen.

- Slammet är ofta ett problem för fabrikerna eftersom det kostar att ta hand om det. Nu blir det istället en råvara, säger Stefan Svensson.

Den nanokristallina cellulosan fås fram genom sur hydrolys som följs av separering och tvätt.

De mycket fina cellulosakristallerna kan sedan användas till att tillverka både starka och miljövänliga alternativ till oljebaserade material.

- Melodea har till exempel testat olika skummaterial som fått väldigt bra fysikaliska egenskaper, säger Stefan Svensson.

Den nya anläggningen har finansiering av bland annat Länsstyrelsen i Västernorrland och kommer att vara öppen för alla som vill utveckla nanocellulosa.

Detta blir den andra pilotfabriken för nanocellulosa i Sverige. I början av 2011 startade Innventia i Stockholm den som då var världens första.