Energi
Ny svensk satsning på att lagra utsläpp i marken: ”Måste öka”
Miljö- och klimatminister Per Bolund. Arkivbild. Foto: Erik Simander/TT
Regeringen vill satsa pengar på att lagra biogena koldioxidutsläpp i marken, bio-CCS. För att stödja omställningen i industrin föreslås också mer pengar till Industriklivet och en ökad ram för gröna kreditgarantier.
Miljöminister Per Bolund (MP) och finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) presenterar förslag från budgetpropositionen för 2022. Förslagen syftar till att stödja omställningen i industrin och i näringslivet.
– Takten i klimatomställningen måste öka, säger Lindhagen.
Under 2021 avsattes 750 miljoner kronor till det så kallade industriklivet. Nu vill regeringen plussa på den summan till sammanlagt 909 miljoner kronor 2022. Stödet ska hjälpa industrin att nå nollutsläpp.
Regeringen vill också utvidga de statliga gröna kreditgarantierna. Under 2022 utökas ramen till 50 miljarder kronor, under 2023 till 65 miljarder och 2024 till 80 miljarder.
– Garantierna gör det lättare för företag att låna till omställning, säger Lindhagen.
Lagra koldioxidutsläpp i marken
Kreditgarantierna kan ges till industriinvesteringar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor. Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet och ha en maximal löptid om 15 år, enligt ett pressmeddelande.
Regeringen lägger också fram ett helt nytt förslag om driftstöd för en anläggning som ska lagra biogena koldioxidutsläpp i marken, så kallad bio-CCS eller beccs (bio-energy with carbon capture and store).
En auktion ska hållas där det företag vinner som kan driva anläggningen till lägst kostnad. En första sådan auktion planeras hållas under 2022.
Från 2026 till 2040 ska 400 miljoner kronor per år utbetalas som driftsstöd för anläggningen. Det innebär totalt 6 miljarder kronor under perioden 2026–2040.
