Minskade spasmer med elektrodräkt

Den silvergrå dräkten ser ut som ett slimmat skidunderställ. Men på insidan döljer sig 58 elektroder. Lisen Derlow trycker på startknappen och svaga strömmar börjar aktivera 16 av hennes muskler. Nu väntar en spännande timme – det är första gången hon testar tekniken som förhoppningsvis ska minska hennes rörelsehinder som beror på en cp-skada.

– Jag hoppas kunna klara alla möjliga saker bättre. Bli mer flexibel och inte lika fast i rullstolen, säger hon.

Hon drömmer om att bli skådespelerska och hoppas att dräkten ska göra det lättare att nå målet. Hon vill exempelvis få bättre rörelseförmåga på mimlektionerna i den utbildning hon går på Boulevardteatern i Stockholm.

Elektrodernas strömstyrka programmeras om två gånger, och vi väntar någon halvtimme. Sedan säger Lisen Derlow att hon känner en effekt.

– Fötterna och benen är mer avslappnade och musklerna i ryggslutet är inte lika strama, säger hon.

Dräkten heter Elektrodress och har utvecklats av Stockholmsföretaget Inerventions, som grundades år 2009 av kiropraktorn Fredrik Lundqvist. Metoden går ut på att få spastiska, spända, muskler att slappna av genom att aktivera en annan muskel som samverkar med den spända. Om exempel bicepsmuskeln är spänd så stimuleras triceps.

– Det är ett helt nytt sätt att öka rörligheten hos personer med spastiska problem av exempelvis en cp-skada, ms eller stroke, säger Fredrik Lundqvist.

Innan dräkten var färdigutvecklad fäste företaget lösa elektroder på musklerna. Intresset tog fart när Fredrik Lundqvist fick finansiering i SVT:s Draknästet våren 2010. Även Vinnova och KK-stiftelsen har skjutit till cirka två miljoner kronor vardera till dräkten som utvecklats i samarbete med KTH och Högskolan i Borås.

Produkten CE-märktes i december, och företaget har nu fått cirka tio beställningar, en från ett landsting och flera från privatpersoner. Men än saknas oberoende kliniska tester som visar att metoden fungerar. Barnläkaren Mats Reimer har i tidningen Dagens Medicin ifrågasatt att dräkten marknadsförs innan den är vetenskapligt utvärderad.

– Nya ideér och metoder ifrågasätts alltid. Vi har prövat metoden på 380 patienter och alla upplever en fantastisk förbättring. Så jag vet att detta fungerar, säger Fredrik Lundqvist.

Han berättar att en studie nu pågår i Lund, och att ytterligare två studier ska starta i höst.