I Dalarna vet alla vem Åke Hörnell är; Forskaren från Chalmers som kom tillbaka till hembygden för att för förverkliga en idé. Nu sysselsätter hans uppfinning, den automatiskt nedbländande svetshjälmen, en hel bygd.
Hörnell står det på skylten till industriområdet när vi svänger av R70 i Gagnef. Samhället med sina drygt 1 000 invånare ligger längs Dalälven tre mil från Borlänge.
Vägen leder fram till en splitterny produktionslokal som sitter ihop med en fabriksdel som i sin tur sitter ihop med en låg kontorsbyggnad.
- Vi bygger ut vartannat år, säger Krister Larnmark, vd för Hörnell International AB som företaget heter sedan en tid.
- Nu klarar vi oss till 2001, tillägger han med ett leende.
Om allt går som planerat ska Hörnell bli det första Gagnef-företaget någonsin på Stockholms fondbörs. Därav namnbytet. Tidigare hette det Hörnell Elektrooptik.
- Som börsföretag blir vi mer kända och vi hoppas också kunna locka hit fler ingenjörer. Det är lättare att nappa på en annons från ett företag som det pratas mycket om.
Hitta folk och hinna med i produktionen är största bekymret hos Hörnell. Krister Larnmark beklagar att de "gamla" gymnasieingenjörerna inte längre går att få tag i. Hörnell söker kemiingenjörer med ljus och lykta till den känsliga produktionen av celler med flytande kristallceller i det egna renrummet. Dessutom behövs fler ingenjörer inom elektronik och data.
Antalet anställda har vuxit i takt med omsättningen. 1993 arbetade 102 personer hos Hörnell och omsättningen låg på 103 miljoner kronor. Förra året sålde Hörnell svetshjälmar för 238 miljoner kronor och antalet anställda har vuxit till 204. Huvudkontor, utveckling och tillverkning ligger i Gagnef där 152 av de anställda samsas i verkstad och kontor.
- Vi säljer allt vi hinner tillverka, så har det varit i flera år. Man kan le åt det men det var egentligen tragiskt med leveranstider på upp till 16 veckor, säger Krister Larnmark.
Hantverkarna håller forfarande på att få ordning efter den senaste utbyggnaden, ett höglager på 800 kvadratmeter. Det har i sin tur givit produktionen större utrymme och nu ska det bli ordning på produktflödet.
- Vi ska göra om ett lite för stort, litet företag till ett litet, stort företag, sammanfattar produktionschefen Per Dahl.
Automatisering är hans specialitet. Han kom till Hörnell för snart ett år sedan med uppdrag att skapa en rationellare produktion.
- Det finns många arbetsformer här som kommer från köksbordet i Åke Hörnells villa, säger han.
I ett första steg har kretskortstillverkningen automatiseras. På tur står flera andra monotona moment. Renrumsproduktionen ska flytta till nya lokaler i Borlänge. Nya metoder, som utvecklas tillsammans med Åke Hörnell, ska minska kostnaderna och göra det möjligt att utveckla svetsglasen vidare.
Renrummet är hjärtat i produktionen. I ena ändan åker kassetter med glasskivor in i det helt dammfria rummet. Glasen är belagda med ett elektriskt ledande skikt. De tvättas, ytbehandlas och limmas ihop så att avståndet mellan glasskivorna är 4-8 mikrometer. Sedan fylls de med flytande kristaller och går vidare till en noggrann kvalitetskontroll. Upp till 40 procent av LC-cellerna, som de kallas, måste kasseras. Det får inte finnas några repor eller dammpartiklar på glaset som ska skydda svetsarens ögon.
Molekylerna i den flytande kristallen ser ut som små stavar. De som ligger närmast glaset lägger sig snällt i de fina skåror som gjorts i renrummet. När en spänning läggs över glasen vill stavarna vrida sig. Ju högre spänning, desto fler stavar ställer sig på tvären. För ljuset blir det som att dra för en persienn.
Genom att koppla ihop polariserande ljusfilter med två eller tre LC-celler kan ljusgenomsläppligheten styras. När svetsaren tänder ljusbågen aktiveras styrelektroniken av fotoceller. På en tiotusendels sekund bländas ljuset av. Och så fort svetsaren släcker ljusbågen släpps ljuset igenom så att han kan se arbetsstycket.
Åke Hörnell började forska på metoden på Chalmers redan på 1970-talet. Då var det en av de allra första tillämpningarna för flytande kristaller. Nu finns de överallt, till exempel i displayer och bildskärmar. Tillsammans med Esab, AGA och Götaverken utvecklade Åke Hörnell världens första svetshjälm som bländade ned ljuset automatiskt. Året var 1976 och få trodde på idén. Åke Hörnell flyttade hem till Dalarna och fortsatte envist utveckla svetsglasen hemma i villan. 1980 startade han Hörnell Elektrooptik och 1981 lanserade han sin produkt på Tekniska mässan.
Det tog nästan tio år för marknaden att lossna, men sedan dess har det gått spikrakt uppåt. Krister Larnmark räknar med att det finns 20 miljoner hel- eller deltidssvetsare i världen som har råd att skaffa en automatiskt nedbländande hjälm. 90 procent av dem använder idag konventionella svetsglas.
Hörnell har flera konkurrenter, men betecknar sig som ledande. Produktutveckling är högt prioriterat. FoU uppgår till sju procent av omsättningen. Hörnell har utvecklat flera nya finesser. Bland dem en patenterad metod för att leda bort utandningsluft från svetsarens ansikte. Det finns också hjälmar med friskluftsfläkt och i labbet arbetar utvecklarna med nästa generation svetshjälmar. Inbyggt hörselskydd kan bli en av de nya funktionerna.
Hörnell har fått flera designpriser, bland annat EU:s pris för industridesign 1997. Den senaste modellen, Speedglas 9000, har suttit på skyltdockor i NK:s skyltfönster i Stockholm. Och svetsarna gillar de Formel 1-inspirerade hjälmarna.
- Det är form med otroligt mycket funktion, säger produktchefen Anders Grönberg.
Silverfärgen används för att reflektera värme. Sidofönstren för att svetsaren ska kunna se vad som händer runt omkring. Formen är ergonomisk och lätt. Hjälmen väger 450 gram.
Industridesigners från Ergonomi Design Gruppen kom in på ett tidigt stadium i produktutvecklingen.
- Det är viktigt. Många mindre företag tar inte hjälp av en bra designer från början utan lägger på lite formgivning på slutet, säger Anders Grönberg.
Hörnell International kör både två- och treskift för att hinna med att tillverka hjälmarna. Och i Borlänge grunnar Åke Hörnell vidare på nya tillämpningsområden för flytande kristaller. Tillsammans med högskolan i Dalarna har han startad en påbyggnadsutbildning för ingenjörer i LCD-teknik.
- Vi tyckte det behövdes en utbildning. Det är ett intressant teknikområde som det vore synd att överge och flytta produktionen utomlands, säger Åke Hörnell.
Till hösten hoppas han att även viss forskning ska komma igång på det LCD-centrum som planeras vid högskolan.
- Vi hoppas att trakten här runt Borlänge ska bli ett Crystal Valley, säger Åke Hörnell.
