Den 9 maj klockan 06.45 malde Tre Lejon, Sveriges största handelskvarn, sitt sista vete. Inom några veckor kommer kvarnen att vara helt tömd, kvarnutrustningen nedmonterad och skickad, bland annat till Riga. Och mjölnarna får söka sig nya jobb.
Suget efter bostäder i Göteborg fällde både kvarnen Tre Lejon och Pripps bryggeri. Som industrier var de framgångsrika, men marken de står på är än värdefullare. Kvarnen Tre Lejon startades 1914 mitt i Eriksbergs varvsområde. Idag byggs här inga båtar men väl lyxbostäder.
I och med att Tre Lejon, eller Juvelkvarnen som folk säger, lägger ner, gör sig KF av med sin sista livsmedelsindustri, efter Winner, Nordchoklad, Karlshamn, Cirkelkaffe, Björnekulla, Skandiakonserv, Foodia, Juvelbagerierna och Goman.
På kvarnens sista produktionsdag visar kvarnmästare Lars Ljungström, mjölnare i femte generationen, runt i den vackra tegelbyggnaden.
- Våningarna kallas på kvarnspråk för botten, berättar han.
Rundvandringen börjar på valsbotten. Det är här själva malningen sker, 31 valsar för vete, 9 för råg och 3 för sammalning. Här springer mjölnarna hela tiden för att hålla reda på att mjölet håller rätt kvalitet.
Lars Ljungström säger att mjölnaryrket är ett springande jobb. En mjölnare blir aldrig fet. Själv har han sprungit i 33 år.
- Det går så fort vid själva malningen och för att kunna ha kontroll över processen måste man springa.
När nu mjölnarna lämnar Hisingen försvinner även en hel del yrkeshemligheter.
- Dagens storskaliga industri kräver jämna kvaliteter. Och det är inte lätt att kunna garantera när man jobbar med levande material som spannmål. Kvaliteten växlar egentligen hela tiden. Men det finns liksom inte utrymme för att bröd ska bli olika stora på grund av olika kvalitet på mjölet, berättar han.
Det är där mjölnarens kunskap kommer in, att kunna blanda och kompensera bort kvalitetsskillnader.
- Vi jobbar med så många parametrar: vetesort, proteinhalt och spannmålens falltal (vattenupptagningsförmåga). När exempelvis Göteborgs Kexfabrik ska baka lövtunna wafers vill de ha mjöl med låg vattenupptagningsförmåga, förklarar Lars Ljungström.
- En del av vår framgång har varit att vi jobbar med så många valsverk. På så sätt har vi kunna bearbeta grynen mjukt och fint. Andra kvarnar med färre och större verk jobbar mycket hårdare och då har stärkelsen kunnat ta skada.
En handelskvarn i drift är en speciell miljö. Lars Ljungström berättar att han kan höra direkt om kvarnen mal rätt. Sinnena hör, känner och luktar sig till att allt står rätt till med produktionen.
Kvarnproduktion är organisk. Den fungerar som en kropp. Spannmålet rinner genom alla bottnar i den höga tegelbyggnaden. Från siktbotten där de stora siktarna rör sig i sidled för att sortera gryn, kärn och kli. Därefter till rörbotten som fördelar kärn och gryn ner till respektive vals. Efter valsbotten förs mjölet vidare ner till förpackning och lagring. Alla funktioner är samtrimmade.
In i det sista gick kvarnen som en klocka. Och Lars Ljungström tycker det är smärtsamt när den här anläggningen, som han är så stolt över, skrotas. Inte minst som rörelsen gav ett aktningsvärt plus varje år. Trots investeringar och underhåll.
- Vi hade nyligen gjort en del investeringar i torkar och friskluftsanläggning. Dessutom har vi nyligen genomfört omfattande renoveringsarbeten. Just nu är kvarnen i toppskick.
Men en handelskvarn är första hand ett logistiskt fenomen, hävdar Lars Ljungström. De anlades en gång för att förse de snabbt växande stadsbefolkningarna med livsmedel. Därför är själva placeringen av en handelskvarn otroligt viktig.
- Vår kvarn hamnade alldeles särdeles bra. Bakom oss har vi hela Västra Götaland, Sveriges kornbod. Vi kan se de böljande sädesfälten från taket på våra silon. Hit har vi väg och järnväg, och 100 m ner har vi egen kaj och båt som hämtar och levererar längs kusten och in i Vänern.
Nu närmast blir det huggsexa på Juvelkvarnens kunder. Tre Lejon levererade fram till den 9 maj 25 procent av allt mjöl i Sverige.
Bondekooperationens dotterföretag Nord Mills som har köpt utrustningen driver stora handelskvarnar i Uppsala, Mjölby och Malmö. Dessutom i Vejle och Köpenhamn i Danmark, i Riga och dessutom två kvarnar i Norge.
