Industri
Kroppsnära sensorer förändrar vår vardag
Maja Reichard, Paralympisk guldmedaljör och innehavare av VM-guld och världsrekord på 100 m bröstsim, säger i enkäten under artikeln vad hon skulle vilja kunna mäta. Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Forskningsområdet bioelektronik är på god väg att förändra vår vardag. Alltmer komplexa sensorer erbjuder nya möjligheter att mäta och kontrollera vår hälsa. Hos de stora utvecklarna läggs miljoner på den ”osynliga” tekniken.
Medicinjätten Glaxo Smith Kline ska investera 328 miljoner i bioelektroniksektorn, med målet att presentera det första bioelektroniska läkemedlet på marknaden inom sex år. Genom att påverka de elektriska impulserna mellan kroppens nervceller ska läkemedlen ge nya möjligheter att behandla folksjukdomar som astma, kol och reumatism.
Men bioelektroniken öppnar för fler möjligheter än rent medicinska behandlingar. Marknadens mest omtalade produkt just nu stavas sensorer, utnämnda av den amerikanska tidskriften Time till en av årets tio viktigaste nya idéer i början av 2013.
– Vi vill göra sensorer till något som alla kan få tillgång till. Sensorer i dag är mer bärbara än någonsin förr, ultramjuka och tunna. Vi gör teknologin ”osynlig” för användaren, så att de interagerar med informationen och insikterna de får snarare än hårdvaran, säger Roozbeh Ghaffari, en av grundarna på MC10, USA:s främsta företag på sensormarknaden, där han är chef för avancerad teknologi.
MC10:s storsäljare Checklight, ett samarbete med ett av sportvärldens största märken Reebok, fick stort genomslag i media då den kom i somras. Sensorn, som finns till försäljning i USA och på internet, är avsedd att bäras på huvudet av dem som utövar extremsport. Där mäter den slag mot huvudet och kan skicka varningssignaler till idrottaren, tränare eller föräldrar om det finns risk för trauma. Redan nu har utvecklingen kommit så långt att en ny version som bärs direkt på huden förväntas nå marknaden redan i år.
Framtiden för bioelektroniken i sportvärlden ser ljus ut. En annan av MC10:s produkter är en sensor som klistras på kroppen likt ett plåster och meddelar idrottaren när det finns risk för uttorkning.
Men även för soffpotatisar spås sensorer bli en livsviktig del av vardagen. Företaget Proteus Digital Health satsar stort just nu på utvecklingen av en sensor i miniatyr – inte större än ett sandkorn – som sväljs och från magen kontrollerar att läkemedel ger avsedd effekt. Andra sensorer som bärs på kroppen håller koll på puls, andning och aktivitetsnivåer, och meddelar din läkare om något av värdena hamnar i farozonen.
– Informationen skickas i realtid, så läkaren kan få tillgång till data som aldrig varit tillgängligt förut i operationssalen och se hur sjukdomar framskrider i patienten med daglig feedback. Men vår medicinska teknik kommer inte att vara låst till bara en användningsgrupp. Vi vill att den ska vävas in i folks vardag och förbättra deras generella livskvalitet, förklarar Ghaffari.
Besparningar i liv såväl som kostnader är den ultimata vinsten. Många av de medicinska sensorerna ligger prismässigt mellan en och tio dollar. Och det är bara början, menar Roozbeh Ghaffari:
– Integrerade sensorer kommer att bli en oundviklig del av vardagen, precis som internetuppkoppling är i dag. Det är vår vision för framtiden.
Vad skulle du vilja kunna mäta?
Ola Cornelius
Arrangör av Quantified Self Stockholm och vd för Nerve Labs – digitala verktyg för egenvård:
”Jag skulle gärna se att det fanns ett sätt att mäta förekomsten av cancer, och vilken typ det handlar om. Jag tror att det är görbart, och med vetskapen om att fler än var tredje människa kommer att drabbas skulle det ha en enorm betydelse, inte bara för oss personligen utan också för samhället som drabbas av inkomstbortfall och höga vårdkostnader. 1 av 5 dör och kanske skulle många överleva med ett enkelt sätt att testa sig.”
Maja Reichard
Paralympisk guldmedaljör och innehavare av VM-guld och världsrekord på 100 m bröstsim:
”Om man kunde mäta koncentration skulle träningarna bli effektivare. För att få ut max av träningen så måste man vara på alerten hela tiden och inte tappa fokus. Tankarna ska helst inte flyga iväg en enda gång. Men detta är svårt och om någon annan kunde påpeka när fokusen försvinner eller om man kunde få en indikation själv så skulle träningen effektiviseras! Även att kunna mäta pulsen och laktatnivån så att tränaren kan få direktinfo under själva loppet vore bra, för att få veta om man gör någon förändring i teknik eller dylikt då svackorna kommer. Utifrån mitt egna läge, i och med att jag inte ser något, skulle det vara väldigt intressant att se om jag använder lika mycket muskelkraft på vänster kontra höger sida.”
Katja Sharan
Leg läkare på Hjärtkirurgen, SUS, i Lund:
”Blodproppar i hjärtat, hjärnan och lungorna är potentiellt livshotande tillstånd och beror på förkalkningar i kärlen som med tiden bildar proppar. Detta är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. Man vet inte när en mindre förkalkning växt sig så stor att den blir till en kritisk propp. Jag skulle vilja se en sensor som känner av när en blodpropp bildas, växer och blir kritisk/instabil. Då kunde man förebygga många hjärtinfarkter och strokes. En annan sensor skulle vara att mäta patienters serotonin-nivå. Man tror ju att det hör ihop med lycka och risken för att utveckla depression, men man vet inte hur. Med en sådan sensor kunde patienter skatta hur lyckliga de kände sig och jämföra med serotoninnivån.”
