Hållbar industri
Ingenjör spår framtiden
Ingenjörens tankegångar för snart 100 år sedan är överraskande lika dagens. Infälld syns Teknisk Tidskrift 16 februari 1924. Foto: Scanpix
Specialisering, internationalisering och effektivisering. Det kan ses som industrins nyckelord för framtiden. Precis som det var 1924.
Ny Teknik började som en nyhetsbilaga till ansedda Teknisk Tidskrift. Den senare grundades 1871 av Wilhelm Hoffstedt.
Tidningen innehöll en allmän del och sedan olika fackavdelningar för maskinteknik, elektroteknik, kemi och bergsteknik (motsvarande metallurgi), skeppsbyggnad, arkitektur samt väg- och vattenbyggnad. Vi kommer att göra några djupdykningar i arkivet och har den här gången fastnat i avdelningen mekanik i ett nummer som kom i februari 1924. Där spår man om den tekniska utvecklingen.
Och visst har den tekniska utvecklingen gått framåt enormt sedan dess. Fast det är fascinerande att många av framtidsutmaningarna känns igen, även om meningarna är längre och språkbruket ett annat. Nedan citerar vi den avslutande resumén i civilingenjör V. H. Brunskogs artikel.
Utdrag ur Teknisk Tidskrift 16 februari 1924
- Den industriella utvecklingen synes sålunda peka hän på en gradvis skeende, strängt genomförd specialisering av företagens produktionsalster med internationellt anpassade konstruktioner i syfte att generellt kunna övergå till en väl planerad, kvalitativt högstående serie- eller masstillverkning med utbytbara delar.
- Den industriella utvecklingen synes även tendera till bildandet av hela branscher, omfattande exportkarteller i varje land, i syfte att nedbringa försäljningskostnaderna, minska riskerna och utjämna produktionen därigenom att företagens export ej låses fast vid enstaka land, utan att denna omfattar världsmarknaden.
- Den närmaste utvecklingen går mot en väl genomförd normering av råmaterial, verktyg och maskiner och en förenkling av dessa senare med bättre regleringsmöjligheter samt ökad ekonomi vid kraftöverföringen.
- Ett utmärkande drag för den blivande utvecklingen torde även bliva en med psykologiskt vetenskapliga hjälpmedel genomförd bättre anpassning av individen till arbetet, minskad lärotid för utbildning av icke yrkesarbetare samt bättre anpassning av de mekaniska hjälpmedlen efter den mänskliga organismens begränsning som reglerande organ av dessa i syfte att med minsta kraftförbrukning ernå största möjliga produktion.
