Industri
I dag inviger LKAB sin största investering någonsin
Just nu pågår den högtidliga invigningen av LKAB:s nya pelletsverket i Kiruna - en investering på sju miljarder kronor. Kronprinsessan Victoria har rest till Kiruna för att klippa bandet.
Kostnaden för det nya pelletsverket och det tillhörande anrikningsanläggning beräknades från från början till cirka sex miljarder kronor men landade till slut på drygt sju miljarder kronor.
För de pengarna har LKAB fått ett av världens största pelletsverk.
- Vi har i KK4 världens största sintermaskin av typen grate-kiln-cooler, säger Åsa Sundqvist, som har varit projektchef för satsningen, i ett pressmeddelande.
I investeringen ingår också det nya anrikningsverket KA3, utfrakt till den nya laststationen och en rad andra projekt.
LKAB:s projekt kvalar in bland de riktigt stora satsningarna i inom svensk industri.
Beslutet togs 2005. Sedan dess har närmare 1 400 personer arbetat med bygget. Hundratals experter från Sverige men också från övriga Europa och Nordamerika har varit inblandade i projektet.
Pelletsverket använder sig av ett 70 meter långt rosterband, en så kallad grate, för att torka och förvärma råkulorna av järnmalm. Kulorna binds sedan tillsammans till större stycken, så kallad sintring, i en 40 meter lång roterande ugn i uppemot 1250 graders värme.
- Vi har också satsat mycket på miljön, säger Åsa Sundqvist. KK4 är exempelvis det enda pelletsverk i världen som har kväveoxidrening.
Verket har även rökgasrening med elfilter för stoftavskiljning och en reningsanläggning för svaveldioxid.
LKAB räknar med att KK4 inom tre år ska kunna producera fem miljoner ton pellets per år. Tillsammans med övriga investeringar i anläggningen innebär det att LKAB höjer sin totala produktion från 24 till 28 miljoner ton pellets om året.
När det nya verket nu tas i drift är det slut med leveranserna av råmalm från Kiruna. Då kommer LKAB att enbart leverera malm i form av pellets från gruvan.
5 stora investeringar i svensk industri
1. LKAB, pelletsverket i Kiruna, 7 miljarder kronor
2. Stora Enso, Kvarnsveden, 5,5 miljarder till en ny pappersmaskin.
3. Boliden, Aitik-gruvan, 5,2 miljarder.
4. Outokumpu, stålverket i Avesta, drygt 5 miljarder.
5 Preem, Scanraff i Lysekil, 3,5 miljarder.