Här testar ABB tekniken för framtidens fabriker

Innanför en liten glasbur snurrar två motorer. Enrico Ragaini från ABB pekar på dem och berättar. Men själva nyheten syns knappt. Det är en liten grå platta på sidan av motorn. Inuti finns en nyutveck­lad smart sensor ­som mäter temperatur och vibrationer i motorn.

Informationen överförs via Bluetooth till din telefon när du närmar dig. Sedan analyseras och sparas all data i molnet.

– Genom att mäta vibrationerna kan vi se när lagren börjar bli slitna och kan byta lagren innan de går sönder, säger Paolo Perani, affärsutvecklare på ABB.

Kraft- och automationsjätten ABB har 132 000 anställda och verksamhet i över 100 länder. Men bara ett Smart Lab där produkter är sammankopplade i ett låg- respektive mellanspänningsnät. Ny Teknik var med när labbet visades för europeiska journalister.

Det fungerar som ett visningsrum, för att demonstrera ABB:s produkter för kunder. Men det förekommer också en del tester.

Här finns 168 olika sammankopplade produkter, ABB:s lösningar för framtidens industri och framtidens elnät.

– Vi bygger realistiska applikationer och kontrollerar hur produkterna passar in och försöker optimera dem tillsammans, berättar Enrico Ragaini.

ABB:s globala teknikchef, Bazmi Husain, menar att vi i dag befinner oss i två omvälvande förändringar, så omvälvande att han kallar dem för revolutioner. Energirevolutionen handlar om omställningen till förnybara energikällor medan den fjärde industrirevolutionen innebär att fabrikerna digitaliseras, använder artificiell intelligens och robotiseras allt mer.

– ABB har den största basen av installerade styrsystem. Vi har tillgång till 70 miljoner enheter som kan kopplas upp. Genom att mäta, analysera och agera kan vi optimera processer. Vi kan göra mer och göra saker snabbare, säger Bazmi Husain.

En bit ifrån de snurrande motorerna visas ABB:s nya övervaknings- och styrsystem för eldistribution, Electrical Distribution Control System, EDCS.

– Den här övervakar effektbrytare i ett ställverk på en fabrik 20 kilometer härifrån, berättar Jan Mörtstrand, ABB:s svenska marknadschef för elektrifierade produkter, och pekar på skärmen på väggen.

Där visas hur mycket energi som flödar över effektbrytarna. Informationen analyseras och sparas i molnet.

Styrsystemet har testats i ett pilotprojekt i Italien. Då anslöts några av vattenbolaget CBV:s elanläggningar till molnet. Syftet var att CBV skulle få information om anläggningarna i realtid för att kunna förbättra hela elsystemets prestanda.

Pilotprojektet ledde till att driften blev billigare och tiden för underhåll krympte. Nu ska styrsystemet installeras på alla CBV:s anläggningar.

ABB har använt samma styrsystem för att övervaka energiflödet vid sin egen forsknings- och utvecklingsanläggning i Bergamo, ett stenkast från Smart Lab. Då upptäcktes att anläggningen inte behövde den maxeffekt som köptes från elbolaget. Ett nytt abonnemang tecknades, vilket sparade pengar för ABB.

Längst in i labbet står en grön nyhet. Det är ställverket ZX2 Air Plus, som klarar sig utan den potenta växthusgasen svavelhexafluorid, SF6, som isolering för att skydda mot ljusbågar. I stället används luft och en nyutvecklad, mer miljövänlig gas som skydd.

Det smarta labbet i byn Dalmine i norra Italien växte fram ur diskussioner om smarta elnät med ett par studenter. De skulle skriva examensarbete och ville testa hur teorierna stod sig i praktiken.

Sagt och gjort. Embryot till Smart Lab tog form.

– Och sedan tänkte vi, varför ska det bara vara ett akademiskt test? Så då lade vi till riktiga produkter. Och när vi väl hade dragit in lågspänningsnätet ville vi se hur det fungerade med mellanspänningsnätet. Och sedan blev det logiskt att ta in en transformator, berättar Paolo Perani.

Sedan dess har flera studenter använt labbet under sin utbildning. Åtta studenter har hittills tagit examen efter att ha arbetat i labbet.

Paolo Perani beskriver entusiastiskt hur ABB samverkar med universitet och regelbundet bjuder in elektroingenjörsstudenter till det smarta labbet för att de ska se komponenterna de studerar i verkligheten. Det är också ett sätt att få energiområdet att framstå som mer modernt.

– Problemet är att det är så få som vill bli elektroingenjörer, det gäller världen över, inte bara i Italien. Energi låter mossigt, men vi måste få det att bli coolt. Vi måste förklara vad energirevolutionen handlar om, säger han.