Här tänker man på procenten

Att göra de bärnstensfärgade dropparna mer klimatsmarta var ett viktigt mål när Mackmyra byggde sitt nya destilleri utanför Gävle. Anläggningen togs i drift i början av året och nu börjar företaget få fram de första siffrorna på energiåtgången.

– Det ser fantastiskt bra ut. Målet var att sänka energiförbrukningen per flaska med 30 procent jämfört med vårt gamla destilleri. Det blev 45 procent, säger Jonas Berg, grundare och produktionschef på Mackmyra Svenska Whisky.

Det nya destilleriet har fått mycket uppmärksamhet för att det utnyttjar gravitationen. Malten lyfts upp i ett 35 meter högt torn i glas och betong och faller sedan ner processteg för processteg. Efter sju våningar och sju dygn anländer den 70-procentiga råwhiskyn till nedre botten.

Och visst sparar man lite energi på att låta tyngdkraften sköta transporter som annars kräver pumpar. Men betydligt större energivinster finns att hämta i all spillvärme som uppstår i produktionen. Två ackumulatortankar lagrar därför hett processvatten, medan två värmeväxlare tar vara på värme som frigörs vid kylning, exempelvis när den heta mäsken kyls till 20 grader före jäsningen.

Den återvunna värmen används dels i produktionen, dels för att värma byggnaden.

Anläggningen har ett kombinerat styr- och övervakningssystem som hanterar både fastighetsautomationen och produktionen. Allt från belysning, fläktar och ventilation till jäs­tider, doseringsmängder och alkoholhalter. Därmed blir det enklare att hålla koll på destilleriets totala energiförbrukning och räkna ut hur mycket energi som krävs per pava.

Säkerheten är en annan viktig aspekt när man hanterar tonvis med etanol. Larmet går exempelvis om temperaturen överstiger 16 grader i rummet där man tappar whiskyn på fat. Då bryts kraftförsörjningen för att minska risken för en explo­sion.

Har ni haft några larm?

– Ja, under intrimningen stängdes strömmen av några gånger utan dramatik, så nu vet vi att det fungerar, säger Jonas Berg.

I framtiden hoppas han kunna minska energiåtgången ytterligare genom att använda spillvärmen även till kringbyggnader, där whiskyn lagras och buteljeras.

För att göra klimatprofilen tydligare vill Jonas Berg gärna veta hur stora koldioxidutsläpp varje flaska ger upphov till – från att kornet sås på åkern tills de ädla dropparna landar i glaset hemma hos whiskyälskarna. Kanske kan det bli ett uppdrag för en examensarbetare.

Ni profilerar er som klimatvänliga. Kan man kalla en dryck som kräver 2,2 kilowattimmar per flaska klimatsmart?

– Vill man dricka whisky i Sverige är Mackmyra det klimatsmartaste alternativet, säger Jonas Berg.