Hållbar industri

Här sår lantbruksroboten helt själv – nästan

Ett juridiskt frågetecken är om Robotti räknas som ett fordon eller ett redskap. Foto: Lantmännen
Robotti har utvecklats av det danska företaget Agrointelli. Foto: Lantmännen

En robot som sår, gödslar, rensar ogräs, harvar eller plöjer jorden. Genom ”Robotti” hoppas Lantmännen att automatiseringen av det svenska lantbruket kommer att fortsätta i rask takt.

Publicerad

Nu i dagarna börjar den självkörande roboten att så vårkorn på en gård utanför Uppsala, som en del av ett samarbete mellan Rise, Lantmännen och det danska bolaget Agrointelli. Och under de närmaste två åren ska den användas för att bland annat gödsla och rensa ogräs.

– Det blir kul att kunna ta fram en ”hands free” öl eller gröt när det är dags för skörd, säger Johan Wågstam, teknisk och digital utvecklare på Lantmännen.

Robotti fungerar genom att en maskin fästs på den, på samma sätt som man normalt sett skulle fästa den vid en traktor. Roboten kör sedan en förprogrammerad rutt över ett tilldelat område.

– Lantbruket kommer att bli mer automatiserat, och vi försöker bygga autonoma odlingssystem. Robotti är extra intressant eftersom den passar i de befintliga systemen för lantbruk, säger Johan Wågstam.

GPS med rtk-korrektion minskar felmarginalen

Det går att koppla på alla standardredskap på Robotti, vilket innebär att den kan göra i stort sett allt som en vanlig traktor kan. Att den är kommersiellt tillgänglig här och nu, genom Agrointelli, är en stark orsak till att Lantmännen valt att satsa på just den här tekniken.

Roboten använder gps-teknik med rtk-korrektion (relativ bärvågsmätning i realtid) för planeringen av rutten. Det minskar felmarginalen till runt 20 mm. Utöver gps:en finns ett kamerasystem och lidar-sensorer. Lidar är ett mätinstrument som mäter ljus för att avgöra avstånd, och används för att reagera på hinder. Men systemet är i dagsläget inte helt självkörande.

– Det finns ingen automatisk objektidentifiering, så via kamerasystemet får en människa se vad det är för hinder och sedan fatta ett beslut baserat på det, förklarar Johan Wågstam.

Försöker få klarhet i det juridiska

Det finns dock ett juridiskt frågetecken: Räknas Robotti som ett redskap eller ett fordon? Det är en fråga som kan få stor betydelse. Om det är ett fordon måste nämligen en person sitta i det när det framförs, vilket tar bort en del av fördelen med automatisering.

– Det är något vi hoppas kunna få mer klarhet i. Förhoppningen är att lantbrukaren i stället för att lägga så mycket tid ute på fältet kan använda en del av tiden för att planera sin odling, säger Johan Wågstam.

”Svenskt lantbruk ligger långt fram”

Lantmännen lyfter också klimataspekten, där robotens optimerade arbete kan minska bränsleförbrukningen och risken för att gödsla för mycket vilket leder till näringsläckage.

– När det blir helt datadrivet börjar vi närma oss den optimala körningen, säger Johan Wågstam.

Hur automatiserat är det svenska lantbruket idag?

– Mycket av arbetet har automatiserats. Satellitbilder avgör grödans utvecklingsstadium och utifrån det anpassas gödningen så att rätt mängd kommer på rätt ställe. Svenskt lantbruk ligger långt fram.

Kommer det bara att vara robotar som jobbar på gårdarna om 20 år?

– För 20 år sedan trodde nog inte många att robotgräsklippare skulle bli normen. Men där är vi i dag. Utvecklingen kommer fortsätta med datainsamling via sensorer, drönare, satelliter och mycket av insatsarbetet kommer att utföras av små enheter. Mycket mer arbete kommer att automatiseras. Är vi där om fem år? Troligtvis inte. 20 år? Kanske det.