Fyra av fem proteiner kartlagda

En människa består i grunden av 20 000 olika byggstenar i form av proteiner. Var i kroppen dessa proteiner verkar, och hur sjuka skiljer sig från friska kartläggs i ett av Sveriges största forskningsprojekt Human Protein Atlas, HPA. Projektet har en budget på närmare en miljard kronor, varav det mesta kommer från Wallenbergstiftelsen, och leds av bioteknikprofessor Mathias Uhlén på KTH.

Efter många års arbete har nu 83 procent av människans proteiner kartlagts.

- Det känns fantastiskt. Vi har följt planen att kartlägga tio procent av proteinerna per år, säger Mathias Uhlén.

Kartan över människans proteiner finns fritt på nätet i form av en bildatlas med 14 miljoner mikroskopbilder. På bilderna går det att se var i celler och vävnader som olika proteiner är aktiva.

I dag, torsdag, släpps den i sin 12:e version.

Databasen används framförallt av forskare och har varje månad omkring 30 000 unika besökare. Kunskapen om människans proteiner är nyckeln till att förstå hur människan fungerar, vad som händer när vi blir sjuka och hur sjukdomar ska behandlas. Enligt Mathias Uhlén är den redan ett viktigt verktyg i jakten på nya läkemedel.

- Jag hoppas att alla läkemedel som finns om 30 år har använt proteinatlasen på något sätt.

Ett viktigt resultat av arbetet är att forskarna inom HPA kan tala om vilka proteiner som är specifika för ett visst organ i kroppen.

- Vi förbereder 18 publikationer där vi går igenom vilka proteiner som är unika för olika vävnader. Vad det är som gör att en njure är en njure och en hjärna är en hjärna, säger Mathias Uhlén.

Att ett komplext organ som njuren bara har 68 mer eller mindre unika byggstenar förvånar honom.

- Hjärnan har drygt 300. Det är också en otroligt låg siffra om man betänker hur komplicerad hjärnan är.

Om två år ska databasen innehåller 90 procent av alla människans proteiner och lanseras stort internationellt.

- Sedan vill vi hålla på i fem år till för att skapa en ännu mer komplett atlas som ska kunna användas i hundratals år, säger Mathias Uhlén.

Totalt deltar 160 personer i 16 länder i arbetet, även om det mesta görs på forskningscentret Scilifelab i Stockholm och i Uppsala.

- Det är jätteroligt att få vara med om den här utvecklingen. Nu närmar vi oss slutet och kan börja göra mer storskaliga analyser och till exempel jämföra sjuk och frisk vävnad, säger Caroline Kampf, som leder arbetet med HPA vid Uppsala universitet.