Den upplaga av robothuvudet Furhat som vi möter i Furhat Robotics demorum på KTH talar en verserad brittisk engelska och har ett ansikte som en vit man i obestämbar yngre medelålder.
Men redan i föreliggande version talar den ett fyrtiotal olika språk och kan lika gärna anta utseendet och rösten hos en kvinna, ett barn eller en påhittad fantasivarelse. Utvecklingsteamet har lagt ner tusentals timmar på att robotens ansikte och sätt att tala ska kunna förmedla subtila signaler som sinnesstämning, ålder och social bakgrund.
Framöver ska plattformen kunna laddas med fackkunskaperna hos en läkare eller en rörmokare, med personligheten hos en avliden närstående eller en egendesignad låtsaskompis, med Malena Ernmans sångröst eller David Batras repertoar.
– Vi vill att man ska kunna ladda ner vilka personligheter och kunskaper som helst. Kändisar, seriefigurer, historiska personer, vad man vill. Tänk dig att gå till ett museum och tala med Martin Luther King eller Albert Einstein om deras liv! säger Samer al Moubayed, doktor i talteknologi och kommunikation vid KTH, och grundare av Furhat Robotics.
Snabbt växande marknad för konsumentrobotar
Den globala marknaden för konsumentrobotar, som omsatte 3,8 miljarder dollar 2016, väntas överskrida 13 miljarder dollar 2022. Uppskattningen kommer från det amerikanska marknadsundersökningsföretaget Tractica, som fokuserar på människans samspel med tekniken.
Som konsumentrobotar definierar de allt från enkla robotdammsugare till pedagogiska robotar för skolundervisning. Och på detta breda fält är sociala robotar nästa logiska steg, enligt Samer al Moubayed.
– Tekniken och hela industrin kring detta befinner sig där persondatorn befann sig på 1980-talet. Vad vi gör handlar fundamentalt om ett nytt sätt att interagera med tekniken, genom ett nytt gränssnitt i vår egen avbild. Så på samma gång handlar det om den äldsta formen av interaktion: ansikte mot ansikte. Ytterst handlar det här mycket mer om människor än om maskiner.
Samer al Moubayed målar upp sitt drömscenario.
– Tänk dig att bygga en robot som kan leva med dig i 20–30 år, som åldras med dig och kan säga att din vokabulär börjar bli begränsad, du kanske har tidig demens? Eller som kan se att ditt barn visar tecken på autism, det kanske är dags att gå till doktorn?
Så långt handlar det om robotens kapacitet att konsekvent registrera och lagra avvikelser.
– Hela idén här är att ta tekniken, med dess överlägsna förmåga till konsekvens, och göra den mer social. Mer mänsklig. Men vi kan inte göra det förrän vi vet mer om människor, om de signaler och sociala regelverk som ingår i mänsklig kommunikation, säger Samer al Moubayed.
Arbetsförmedlingen använder roboten
Därför har Furhat testats i samarbete med olika företag och andra aktörer. Här i Sverige använder Arbetsförmedlingen roboten till att träna jobbsökande inför anställningsintervjuer, och flera gymnasieskolor har testat den som artificiell lärarassistent. I ett annat projekt tränas psykologstudenter med en Furhat som simulerar depression.
Internationellt utvecklar Honda ett Furhat-baserat konversationsverktyg i hemmet för äldre, läkemedelsjätten Merck testar Furhat som tränings- och rehabiliteringshjälpmedel för MS-patienter, och den brittiska revisionsbyrån KPMG försöker ta fram en Furhat som finansrådgivare.
I samarbete med Deutsche Bahn jobbar Furhat som flerspråkig trafikvärd på Frankfurts flygplats.
– En internationell flygplats är förmodligen en av världens mest komplexa miljöer för att testa sådan här teknik. Folk talar olika språk, de har bråttom, de har inget tålamod med teknikkrångel, säger Samer al Moubayed.
Att låta Furhat lära sig mänskliga sociala koder genom kontakt med människor ute i verkligheten, har dock visat sig svårare än man trott.
– Folk tillämpar inte samma sociala protokoll när de interagerar med en robot som när de pratar med en människa. De uppträder inte normalt eftersom robotar inte är ett normalt inslag i samhället i dag. När vi har tusentals Furhats ute i världen och människor har vant sig vid dem, så kommer vi att kunna utveckla roboten genom social maskininlärning, säger Samer al Moubayed.
Risk för missbruk av Furhat
Nu letar Furhat Robotics efter de mest spännande applikationerna för sin sociala robot. Målet är att bygga plattformen för interaktionen mellan människa och maskin, och sedan låta andra utveckla sina önskade funktioner ovanpå den.
– Som en robotikens Appstore. Vi bygger hårdvaran och sedan får vi se vad världen använder den till, säger Samer al Moubayed.
Han medger att ett sådant förhållningssätt inte bara öppnar för hans drömscenario, utan även skulle kunna landa i en mardröm.
– Teoretiskt sett skulle Furhat kunna användas till sådant som att lära förhörsledare hur man bryter ner en fånge på effektivaste sätt, eller till att argumentera för auktoritära eller rasistiska ideologier. Även det skulle den göra på ett mer konsekvent sätt än en människa kan. Så det är väldigt viktigt att vi bygger starka relationer med våra kunder, och tydligt visar hur Furhat kan hjälpa mänskligheten. Återigen, allt det här handlar mycket mer om människor än om maskiner.
Nyligen tog Furhat Robotics in 20 miljoner kronor från Balderton Capital och Local Globe.
– Finansieringen hjälper oss att kommersialisera och ta detta till nästa nivå. Vi nyanställer och söker bland annat mjukvaruingenjörer, dialogdesigners, grafikingenjörer, med flera, säger Samer al Moubayed.
Furhat hos Disney och på universitet
Idén till Furhat började utvecklas på KTH 2012, av Samer al Moubayed tillsammans med kollegerna Gabriel Skantze, Jonas Beskow och Preben Wik.
Furhat Robotics AB grundades 2014. I dag utvecklas den sociala roboten i samarbete med företag som Honda, Disney, Intel, Deutsche Bahn, Fraport AG, Toyota och KPMG, och används för forskning på närmare 30 olika universitet runt om i världen.
Nyligen tog Furhat Robotics in 20 miljoner kronor från Balderton Capital och Local Globe.