Annons
INDUSTRI
”Fler startups måste få chansen att komma in på försvarsmarknaden”
Allt fler nystartade företag vill in på den kraftigt växande försvarsmarknaden. Men branschen har Moment 22-funktioner som stänger dem ute, enligt en undersökning från branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen.
Annons
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har den svenska försvarsmarknaden växt kraftigt. Den samlade omsättningen hos medlemsföretagen i Säkerhets- och försvarsföretagen (Soff) ökade med nästan en fjärdedel under fjolåret, och överstiger nu 64 miljarder kronor på årsbasis.
Detta lockar i sin tur mer riskvilligt kapital till försvarsmarknaden.
– Dessutom är det så att många investerare som tidigare exkluderade försvarsföretag per definition, inte längre gör det. Samtidigt har fler fått upp ögonen för försvarssektorn eftersom den syns mer i media idag, säger Soffs generaldirektör Robert Limmergård.
Därtill känner allt fler entreprenörer och innovatörer ett ansvar för bidra till Sveriges försvar, enligt Soff, som rapporterar en kraftig ökning av antalet startupföretag med inriktning på försvarsmarknaden.
I det civila är det lätt för ingenjörer och innovatörer att få veta vad en potentiell kund behöver lösningar på. Men i försvarssammanhang är allting hemligt.
Robert Limmergård, Säkerhets- och försvarsföretagen
Undersökning 52 nystartade teknikföretag
Men det handlar om en marknad som är erkänt svår för nykomlingar att ta sig in på. Soff har genomfört en studie bland 52 nyetablerade teknikföretag, utan kopplingar till etablerade bolag eller koncerner, som utvecklar försvarsrelaterade produkter. Syftet var att kartlägga vilka svårigheter de nystartade företagen upplever, i sin strävan att få in en fot i försvarssektorn.
Enligt rapporten är det största problemet att etablera kontakt med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, eller etablerade försvarsföretag. Och utan dialog är det svårt att få veta vilka de militära problemen är som man som företag ska vara med och lösa.
– I det civila är det lätt för ingenjörer och innovatörer att få veta vad en potentiell kund behöver lösningar på. Men i försvarssammanhang är allting hemligt. Det är förstås svårt att utveckla rätt produkter när du inte kan få reda på vilka behoven är, säger Robert Limmergård.
Ett annat problem är att regelverk och sekretessfrågor skapar en Moment 22-situation för de nya företagen, enligt rapporten.
– Man måste ha säkerhetsskyddsavtal för att få tillgång till Försvarets problembeskrivningar eller till vissa Natostandarder, men man får inte säkerhetsskyddsavtal förrän man levererat en produkt. Och vissa av de här produkterna kräver tillverkningstillstånd, och det är knepigt att få innan någon kund efterfrågat ens produkt. Och utan tillverkningstillstånd är det svårt att ta fram en produkt att sälja in.
Samtidigt kommer man inte runt att mycket i försvarssektorn måste vara hemligt?
- Vi får nog lägga lite tid på att tänka ut hur vi förklarar och illustrerar ett problem. Hur vi illustrerar det utan att avslöja för mycket. Idag är det i princip så att du redan måste finnas på marknaden med ”produkt ett”, för att få leverera ”produkt två”.
En annan stötesten de tillfrågade startupföretagen pekar på, är de tidsödande processerna i försvarssektorn.
– Vi brukar säga att när politikerna skjuter till pengar till Försvarsmakten, så tar det fem år innan pengarna når leverantörsledet. Men en startup sitter ju inte på en säck med guld, typiskt sett. Man jobbar med en idé och har inte råd att hålla på hur länge som helst utan försäljningsintäkter.
Här finns skäl till självkritik bland de etablerade försvarsföretagen, anser Robert Limmergård.
– De som är inne i branschen är vana vid de långa tidsperspektiven, och arbetar ofta med flera spår parallellt. Det handlar om ett helt ekosystem där vi behöver lära oss att jobba snabbare i processerna. För ytterst är det inte företagen som blir lidande av att att allt tar så lång tid – det är soldaterna och sjömännen. När det tar fem år från kravställning till färdig produkt, då är det risk att den färdiga lösningen är obsolet när den kommer ut på förband.
Annons
Politiska initiativ vill skynda på
Även från politiskt håll vill man skynda på processerna, och underlätta för nykomlingar att få chansen i försvarssektorn. Regeringen har startat ett försvarsinnovationsråd, som ska identifiera möjliga vägar att ta in nya innovationer från civila företag i den militära teknikutvecklingen.
Därtill har Försvarsmakten och Vinnova fått i uppdrag att genomföra ett innovationsprogram för ”civil-militära synergier”, och att föreslå svenska kandidater till Natos försvarsinnovationsprogram Diana. Försvarsminister Pål Jonson (M) har även uppgett för Ny Teknik att man ”skruvar på att sänka trösklarna” för nya företag att komma in i militära utvecklingsprojekt.
Robert Limmergård välkomnar dessa initiativ, men menar att alla problem inte kan lösas politiskt.
– Politikerna kan ju inte besluta om en förändrad branschkultur. Vi behöver jobba i alla delar av ekosystemet: företag, myndigheter, politiker och Försvarsmakten. Innovation skapas i samtal mellan människor, vi måste se till så folk kan mötas och samarbeta.
Från Soffs håll jobbar man för att stödja nyetablerade företag genom bland annat matchmaking med utlysningar inom Nato och EU.
– Vi är Sveriges kontaktnod för Nato, och har regelbundna kontakter med våra motsvarigheter i de andra Natoländerna. Den vägen kan vi hjälpa våra företag att jobba mot fler än bara svenska kunder. Ett mål är att det ska bildas kluster av nya och etablerade företag över landsgränserna.
Soff arrangerar även mötesplatser mellan nyetablerade och befintliga försvarsföretag, och håller seminarier kring de militära behoven och regelverken.
Inte minst arrangerar de konferensen Näringslivets roll för att skala upp Sveriges försvarsförmåga, tillsammans med Teknikföretagen och Ny Teknik Education, i Stockholm den 24 september .
Konferensen riktar sig till aktörer som vill in på försvarsmarknaden, och tar upp frågor som hur man kan säkerställa samverkan mellan berörda parter, och hur regelverken kring upphandlingar utvecklas.
I det större perspektivet: vad kan vi som samhälle vinna på att få in fler uppstickare på försvarsmarknaden?
– Om vi ska ha ett bärkraftigt ekosystem av konkurrenskraftiga företag, då måste vi få in nya innovationer, ny teknik och nytt tänkande. Men allra viktigast är att våra soldater och sjömän ska ha bättre grejer än motståndaren har. Annars kommer det, i värsta fall, att kosta liv, säger Robert Limmergård.
