Fiasko i Syrien för Rysslands fjärrstyrda stridsfordon

Autonomi och fjärrstyrning är heta teknikområden inom rustningsindustrin. Exempelvis demonstrerade kineserna nyligen att de har lyckats skapa en självkörande version av Sovjets gamla T-54, kallad Type-59 i Kina. Men att genomföra en lyckad demo och att leverera system som klarar det verkliga slagfältet är inte samma sak. Det har bevisats av ryssarnas obemannade ”ministridsvagn”.

Ryssland skapade fjärrstyrda Uran-9 för att ge eldunderstöd till marktrupperna, och det nya stridsfordonet sattes in för sitt elddop i Syrien. Under en rysk säkerhetskonferens i St. Petersburg recenserades insatsen – och det står klart att tekniken svek på en rad områden. Det rapporterar Defence Blog.

På papperet är Uran-9 en mycket potent plattform. Utrustad med en 30 mm 2A72-automatkanon, en 7,62 mm kulspruta och fyra guidade antitank-missiler – 9M120-1 Ataka, kan det tio ton tunga bandfordonet hota allt från infanteri till bepansrade fordon, och till och med slå ut stridsvagnar.

I fält visade det sig dock att UGV:n bara kunde kontrolleras tillförlitligt på 300-500 meters avstånd från operatörerna. De tappade dessutom kontakten med fordonet kortsiktigt vid 17 tillfällen, då med avbrott på upp till 1 minut. Till detta kom två långa avbrott på upp till 1,5 timme.

Listan med problem slutar inte där. I rollen som spaningsfordon avslöjades att optiken bara kunde identifiera fiender på upp till två kilometers avstånd – och den klarade bara detta stillastående. Uran-9 kunde inte heller upptäcka fientlig målsökning som riktades mot fordonet.

Dessutom hängde sig automatkanonen vid en rad tillfällen. Annat som felade var banddrivningen och fjädringen. Slutsatsen är att Uran-9 inte är kapabel att utföra sina uppgifter.