Experterna: ”Gör en plan för dina immateriella tillgångar”

Företagshemligheter, tekniska innovationer och egen forskning och utveckling är några exempel på immateriella tillgångar. Automationsnästets experter svarar på frågor och betonar vikten av att hålla koll på dem.

Denna gång deltar: Anton Blomberg, strategisk samordnare på Patent- och registreringsverket, Jessica Engman, europeiskt patentombud på Swea IP Law och Christoffer Ågren, affärsjurist på SCG Nordic AB.

1. Varför är det viktigt att ha koll på sina immateriella tillgångar?

Christoffer Ågren: Immateriella tillgångar har ofta ett högt värde och det tar dessutom lång tid att ta fram dem, men intrång och kopiering kan ske snabbt och enkelt. Att inte skydda sina immateriella tillgångar är att urholka värdet i sitt eget bolag och att ge konkurrenterna försprång. Statistik pekar mot att 80 procent av ett företags värde finns i de immateriella tillgångarna. Vid en värdering eller vid investering är väl skyddade immateriella tillgångar ett incitament för en högre värdering.

Jessica Engman: Har man inte koll på sina immateriella tillgångar så går man miste om sin chans att stänga ute konkurrenter från att kopiera ens lösningar och varumärken. Bygger man upp ett starkt varumärke vill man kunna hindra andra från att använda samma eller liknande varumärke. Detsamma gäller om man har utvecklat en teknisk lösning. Då vill man kunna få ut den på marknaden utan att andra kan kopiera lösningen för egen vinst. Det finns system där man kan få hjälp med en överblick över sina tillgångar.

Anton Blomberg: Eftersom 80 procent av ett företags värde ligger i immateriella tillgångar såsom varumärke, arbetsmetoder och spetskompetens är det viktigt att ha en plan för hur man ska hantera dem. Alla affärer som görs, så väl business to business som direkt till konsument, handlar om immateriella tillgångar. Man har en känsla för ett varumärke, köper licenser eller säljer in sin kunskap som konsult. Ett företag som har kontroll på sina immateriella tillgångar har större chans att lyckas.

Läs fler expertsvar i Automationsnästet här!

2. Hur kan ett företag ta reda på vilka immateriella tillgångar man har och hur värdefulla de är?

Christoffer Ågren: Internt bör man ha en strategi kring hur bolaget hanterar, förädlar och skyddar immateriella tillgångar. Om man inte har det kan man göra en genomlysning av bolagets immateriella tillgångar. Ett vanligt missförstånd är att immaterialrätten endast omfattar registrerade rättigheter, men det stämmer inte. Mitt råd är att bolaget kontinuerligt arbetar med att identifiera, förädla och skydda sina immateriella tillgångar, såväl registrerade som oregistrerade.

Jessica Engman: Ta hjälp att göra en IP-strategi (immaterial property) för att identifiera existerande patent, patenterbara uppfinningar samt existerande och potentiella varumärken. I en IP-strategi tar man fram en plan på hur man vårdar sin IP-portfölj och rutiner för hur man skyddar företagshemligheter. Värdet i en immateriell tillgång är svårt att uppskatta och varierar stort mellan olika marknader. Det finns olika modeller för hur man beräknar värdet av en immateriell tillgång.

Anton Blomberg: Ett första steg kan vara att göra PRV:s företagartest, Genomlysningen. Där svarar man på tolv enkla frågor och får guidning vidare. Ett annat sätt kan vara att utgå ifrån vad som betyder mest för företagets affärer. Vilka immateriella tillgångar som ingår där och fundera över vad det skulle kosta att förlora dem. Värdering av immateriella tillgångar är ett svårt område så att anlita en expert kan på sin plats.

3. Vad kan man göra för att skydda sina immateriella tillgångar?

Christoffer Ågren: Det finns olika tillvägagångssätt för att skydda sina tillgångar i allmänhet och immateriella tillgångar i synnerhet. Antingen kan bolaget registrera rättigheterna hos till exempel PRV, EPO eller Wipo. Alternativt bygger bolaget upp en intern juridisk struktur som säkrar upp rättigheterna till bolaget genom NDA (sekretessavtal) anställningsavtal, aktieägaravtal, etc. Vilket tillvägagångssätt som passar bäst i en viss given situation är svårt att säg – varje enskilt fall avgör vilket tillvägagångssätt som är lämpligast.

Jessica Engman: Man kan söka patent på sina tekniska lösningar, designskydd för särpräglade designer av produkter samt varumärkesskydd för företagsnamn och produktnamn. Man kan bevaka så att ingen gör intrång i ens skydd. Vid intrång skickas oftast ett varningsbrev där man upplyser om intrånget och ber dem upphöra med det. Då uppstår ofta en diskussion om det är intrång eller inte. Det kan bli en diskussion om ersättning. För att skydda företagshemligheter behövs en rutin för hur de hålls hemliga.

Anton Blomberg: Vissa av sina tillgångar kan man få ensamrätt till, så kallade immateriella rättigheter. De jobbar vi på PRV med. Somligt kan skyddas som en företagshemlighet. PRV önskar att man skaffar sig tillräckligt med kunskap för att ta medvetna beslut om sina immateriella tillgångar.

Automationsnästet är ett samarbete mellan Ny Teknik och Automation Region, en organisation som knyter samman företag, myndigheter, forskning och utbildning i ett branschoberoende kluster med fokus på automation.