Ekodesign – mer än grön estetik

- Man tittar på produktens hela livscykel, säger Karin Bagge, projektledare på Swedish Standards Institute.

När ordet design kommer på tal kan man lätt tro att det handlar om produkters utseende. Men standarden för ekodesign handlar om mer än så. Den syftar till att minska miljöpåverkan både vid tillverkning samt användning av nya produkter.

- Det handlar om att göra en livscykelanalys. Man ska titta på råvaran före, under och efter användandet, säger Karin Bagge.

Den nya standarden är global och ska ses som en vägledning för ett företag. Standarden, med det mer korrekta namnet ISO 14006, har inte testimplementerats på en produkt men utvecklats med stöd av forskning och företags erfarenheter. Mer konkret tar man reda på olika aspekter kring varan i enskilda steg.

– För det första ska man se till att ha resurser för att planera, implementera och förbättra ekodesignen. Efter det handlar det om att integrera strategin i hela produktionsprocesser. Det inkluderar kommunicerandet utåt, mot leverantörer och mot konsumenter, säger hon.

Kan ekodesign betyda att man som entreprenör inom byggbranschen använder sig av ekologiskt virke?

- Det låter bra. Andra exempel är en minskad energiåtgång i produktionen, minskad råvaruförbrukning och en förmåga att ta tillvara restprodukter, säger hon.

Bland de organisationer som arbetat med att ta fram standarden återfinns ABB, Chalmers, Försvarets Materielverk, Naturvårdsverket och Tetra Pak.

- Det här är ett bra system för produktproducerande företag inom alla branscher, säger hon.

Fördelarna med att använda ISO 14006 är många om man ska tro Karin Bagge. Det kan vara kreativitets- och innovationshöjande med ekodesign. Dessutom nästintill utlovas företag som nappar, en ökad vinst.

- Det kan ge konkurrensfördelar och minskade kostnader. Ta byggbranschen. Här kan man som upphandlare ställa krav på leverantörer att leva upp till standarden. Om en leverantör gör det så kan det sätta press på andra att följa efter, säger hon.