Industri
Dödssjuk får ny chans med konstgjord lever
Den konstgjorda levern är en sort "bioreaktor" som är fylld av mänskliga leverceller. Blodet från patienten förs över till den konstgjorda levern, där det renas, och sedan förs tillbaka till patienten. Foto: Grafiik: Jonas Askergren/Ny Teknik
En plastlever utanför kroppen kan rädda livet på patienter med akut leversvikt. Med stamceller ska den bli tillgänglig för alla.
Lömsk flugsvamp, hepatit C eller överdosering av smärtstillande medel som Alvedon.
Orsakerna till akut leversvikt kan vara många. Oavsett orsak är tillståndet livshotande. Mellan 60 och 90 procent av de drabbade dör, om de inte får en levertransplantation.
-?Problemet är att det råder en skriande brist på organ, säger David Hay, forskare vid University of Edinburgh i Skottland.
-?Vi försöker skapa en konstgjord lever, som kan ta över funktionen under de kritiska dygnen.
David Hay är en uppåtgående stjärna på stamcellshimlen. Nyligen kom han till Stockholm, dit han bjudits in för att presentera projektet att skapa en konstgjord lever.
Arbetet utförs i samarbete med Academic Medical Center i Amsterdam. David Hays uppgift är att hitta ett effektivt sätt att få mänskliga stamceller att utvecklas till att bli leverceller. Cellerna ska sedan placeras i en av plastcylinder. Här växer de vidare i en tredimensionell struktur av polyestertrådar.
Patientens blod leds genom den konstgjorda levern, som tar över funktionen från den sjuka egna levern medan denna återhämtar sig. Eller till dess att det finns en passande lever för organtransplantation.
David Hay jämför apparaten med funktionen hos en dialysmaskin, som renar blodet från slaggprodukter och vätska hos patienter med njursvikt. En konstgjord lever är en större utmaning.
-?En lever har mellan 500 och 600 olika funktioner, så det är inte gjort i en handvändning.
Omöjligt är det däremot knappast. Forskarnas konstgjorda lever har redan testats i ett kliniskt försök i Italien Fylld med leverceller från grisar. Med dess hjälp räddades elva av tolv dödssjuka patienter till livet. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.
I flertalet länder finns förbud mot eller strikta regelverk, när det gäller behandling av människor med djurceller, så kallade xenoförsök. I Sverige tillåts kliniska försök, men de kringgärdas av en rad regler, bland annat xenoprövningslagen.
Den konstgjorda leverns framtid hänger därför på att leverceller från människor kan användas. Stamceller som styrs till att bli leverceller är ett sätt att få fram större volymer.
-?Inom två till tre år räknar vi med att göra djurförsök. Först därefter kan vi gå vidare till kliniska försök, säger David Hay.
