De egna idéerna gör verkstaden effektiv

En orange robot plockar ett smitt ämne som är ungefär en decimeter långt. Sedan en detalj till. Totalt har gripdonet fyra grepp.

Med hjälp av visionssystemet ser roboten hur jobbet ska skötas.

Den svarvar och fräser och mäter. Gradning finns inbyggt i cellen.

– Det här är nästan beröringsfri produktion. Det är lite småfix kvar, men vi kommer att klara den här produktionen utan att operatören behöver röra detaljerna, säger Jonny Nyberg som är anställd vd för Bror Tonsjö AB, familje­företaget som drivit mekanisk verkstad sedan 1962.

En pall med ämnen matas in i den automatiserade cellen, och när arbetet är klart måste – än så länge – en operatör hjälpa till med utmatningen av de 6?000 detaljer som spottas ut varje vecka.

– Det är vår senaste investering som vi gjorde när vi fick det här jobbet, säger Jonny Nyberg och visar de detaljer till bromssystem som Haldex tidigare tillverkade själva i en fleroperationsmaskin.

– Vi bytte koncept och svarvar i stället, och det var genom den smartheten vi kunde vara effektiva och ta det här jobbet, säger Jonny Nyberg stolt och tillägger:

– Till semestern ska vi ha klart med automatisk utplockning till pall också.

Mer, smartare och effektivare tillverkning står ständigt  i fokus hos verkstadsföretaget i Kode, knappt tre mil norr om Göteborg.

Med hjälp av coacher från det  Vinnova-finansierade Produktionslyftet har de bland annat jobbat med att effektivisera flödet.

Och minnet av industrikrisen 2008 fungerar fortfarande som en katalysator i det ständiga förbättringsarbetet.

Före krisen hade Bror Tonsjö 130 anställda – efteråt 60.

– Vi klarade oss tack vare bra bankförbindelser. Vi minskade kostnaderna och hade ett intensivt informationsutbyte med banken, säger Mats Tonsjö.

Själv klev han av ungefär vid den

tiden efter 23 års ägande. Företaget investerade på sälj­sidan, men också  i maskiner direkt efter krisen, berättar Martin Tonsjö, teknisk chef och en av de fem nuvarande delägarna.

– Det var en otroligt lärorik period. Jag skulle inte vilja ha den ogjord, men inte heller uppleva den igen, säger Martin Tonsjö.

Jonny Nyberg hade anställts som vd 2007 och fick tuffast tänkbara start. Även han konstaterar att krisen var ett slags reningsbad för företaget som i år räknar med att omsätta mer än före krisen, men med färre anställda: 104 personer.

Eva Tornbrink är en av de senast anställda. Hon har varit på företaget  i åtta månader.

– Man får se det här lite som ett träningspass, säger hon när hon matar en maskin med några tunga pjäser som ska svarvas och slipas för leverans till Parker Hannifin i Trollhättan där de går rakt in i produktionen.

– Här är vi är på väg mot ett genombrott i produktionen och hoppas kunna ta bort inbanan, säger Jonny Nyberg.

Ett tiotal ämnen blir drygt 80 olika artiklar. 

– Vi har prioriterat snabba omställningar här och kommit långt. Vi får reda på dagen innan vad vi ska producera och har inget lager över huvud taget, säger vd:n i farten på väg mot nästa station.

– Här är Specialen, säger han några steg längre fram.

Det är en särskild avdelning i fabriken för lågvolymtillverkning. En anställd sköter allt från ritning till färdig produkt, skapar själva programmet  i datorn, låter maskinen tillverka och mäter själv.

– Det är roligare att jobba så här, med mindre serier, än att göra samma sak hela tiden, säger Magnus Isaksson medan han svarvar en topphemlig produkt till ett kärnkraftverk.

Maskinoperatören Johan Tonsjö, kusin med ägarna, håller med där han står med några ABB-produkter. Två av en sort, åtta av en annan. Då är det inte så noga om den tillverkas på 24 eller 28 minuter. Det är viktigare att automatisera hela processen med verktygshantering, programmering med mera, så att operatören kan klara så många beställningar som möjligt på en dag.

Tillverkningen av centralväxelhus till Scania är motsatsen till Specialen. Bror Tonsjö står för halva Scanias  behov av centralväxelhus, Sibbhultsverken för den andra halvan.

Scania köper även 200 000 hjulnav om året från Bror Tonsjö och står därmed för mer än halva omsättningen för verkstaden. En stor del av maskinparken är uppbyggd kring lastbilsprodukterna. Som de sex olika fleroperationsmaskinerna de investerade i för två år sedan.

I den 6 000 kvadratmeter stora mekaniska verkstaden finns ytterligare automatiserade celler, organiserade efter egna idéer. Automationskompetens finns i företaget, vilket ofta är till stor nytta.

– Som här vid tvätten av växelhusen, säger Jonny Nyberg och pekar på roboten som är utrustad med visionssystem som lyfter, tvättar och fixar med produkterna.

– Vi fick offerter på 4 miljoner kronor, men byggde den själva för 1,75 miljoner och på en fjärdedel av ytan jämfört med offert.

Ytterligare en nyinvestering ska möta oss innan vi lämnar verkstaden. Det är en verktygshiss där stora brickor innehåller gängtolkar, verktygshållare för svarvning och allt annat som behövs i verkstaden.

När en anställd ska börja med ett nytt arbetsmoment skannas arbetsordern och nödvändiga verktyg hissas ner.

Varenda litet verktyg finns visser­ligen i huvudet på Roger Niklasson, anställd sedan 1969, och några av hans kolleger. Men deras huvuden kanske inte alltid är på plats. Därför behövs ett mer långlivat system.

– Fram till jul ska jag nog vara klar med det här, säger Roger Niklasson och lägger in alla verktyg i hissen.