Cementa kan stoppas i domstol igen – ”Någon kommer att överklaga”

Regeringens räddningsplan för Cementa kan vara förgäves. Och då kan det bli stopp för Cementa _ igen.

Trots att många remissinstanser och Lagrådet har totalsågat lagförslaget som ger regeringen möjlighet att förlänga tillståndet ser det ändå ut som om regeringen får igenom sin föreslagna lagändring i Riksdagen. Moderaterna sade på tisdagen att de kommer att rösta för lagförslaget som regeringen presenterat.

Men sannolikt är det inte det sista som sägs i striden om kalkbrytningen och grundvattnet på Gotland.

– Någon kommer att begära överprövning i Högsta förvaltningsdomstolen av det beslutet. Då ska domstolen bedöma om det är förenligt med grundlagen, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

Han förklarar att både miljöorganisationer och enskilda som berörs av beslutet har rätt att överklaga.

Lagrådet, som består av ledamöter från både Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, har i sin sågning av remissförslaget sagt att det strider mot Regeringsformen, en av grundlagarna. Beredningen av lagändringen har varit alltför kort, enligt Lagrådet. Dessutom, lagändringen brister när det gäller generalitet, tycker rådet. Med det menas att en lag måste gälla allmänt och generellt, inte enbart för en person eller ett företag.

Jonas Ebbesson tror att domstolen kommer att gå på samma linje som kollegorna i Lagrådet.

– När Lagrådet nu har sagt att lagförslaget är grundlagsvidrigt så har jag svårt att tänka mig att Högsta förvaltningsdomstolen skulle göra en annan bedömning, säger Ebbesson.

Men beskedet från domstolen kan dröja. Upp till åtskilliga månader, till och med.

– Högsta förvaltningsdomstolen kan besluta om så kallad inhibition, det vill säga att regeringens beslut om förlängt tillstånd inte får tillämpas förrän domstolen slutligen avgjort målet.

EU kan behöva säga sitt

Domstolen kan också begära ett yttrande av EU-domstolen, om den anser att det finns EU-rättsliga frågor som behöver klargöras, förklarar han. Då kan det ta betydligt längre tid. Även i en sådan situation kan Högsta förvaltningsdomstolen besluta om inhibition, det vill säga att tillståndsbeslutet inte får tillämpas förrän den svenska domstolen avgjort målet, förklarar Jonas Ebbesson.

Både Greenpeace och Naturskyddsföreningen är engagerade i kalkbrytningsfrågan på Gotland, tillsammans med flera andra miljöorganisationer och enskilda, som enligt Jonas Ebbesson har rätt att överklaga.

– Vi håller tillsammans med andra organisationer på att analysera möjligheterna till överprövning. Både av själva lagförslaget och av ett tillståndsbeslut för Cementa. Antingen på nationell nivå eller på EU-nivå, säger Carl Schlyter, talesperson för Greenpeace.

Naturskyddsföreningen följer noga det som händer med Cementa och grundvattnet på Gotland, förklarar Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.

– Vi kan inte säga om vi kommer att överklaga förrän vi har sett beslutet. Men det är helt klart att vi har talerätt, säger Oscar Alarik.

Det här kan lagen falla på

Lagrådet menade i sitt yttrande om lagen att remisstiden var för kort. I sitt utlåtande tog man även sikte på att förslaget verkar vara utformat för ett specifikt fall, vilket inte är tillåtet enligt den svenska författningen.

Av dessa två punkter är det framför allt den senare som blir intressant om lagen skulle komma att prövas i domstol, enligt Joakim Nergelius, professor i statsrätt vid Örebro universitet och expert på grundlagsfrågor.

– Den dominerande uppfattningen på området är att om lagen teoretiskt går att tillämpa i fler fall än ett så spelar det egentligen ingen roll att den i praktiken tar sikte på ett fall, säger han.

Han nämner exempel på historiska fall som har viss likhet med Cementa. Ett sådant fall inträffade i mitten av 1990-talet när det skulle fattas beslut om den framtida stängningen av de två reaktorerna i Barsebäck. Då stiftades en lag som, enligt Nergelius, i praktiken inte kunde användas vid något annat tillfälle. Men eftersom det var teoretisk möjligt fick lagen klartecken.

Samtidigt understryker han att det kan bli annorlunda denna gång. Något som kan ha betydelse är exempelvis i vilken del av domstolskedjan som ett eventuellt fall hamnar.

– Om det är en miljödomstol där miljöintresset är större eller högsta förvaltningsdomstolen som är mer legalistisk, kan säkert ha en viss betydelse. Olika domstolar kan säkert komma till olika resultat.

– Det här är en juridisk knäckfråga, säger han.

Professor: Ska mer till för att man ska åsidosätta lagen

Även Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, framhåller att det är svårt att förutsäga hur en juridisk prövning skulle kunna sluta. Men han påpekar också att det finns en praxis som innebär att de olika delarna av grundlagen värderas olika högt.

– Sådant som gäller medborgerliga fri- och rättigheter väger väldigt tungt och då är ribban för att åsidosätta lagstiftningen lägre. Men när det som i det här fallet handlar om kompetensfördelningsfrågor, det vill säga att riksdagen ska lagstifta i ett enskilt fall, då ska det mer till för att man ska åsidosätta lagen.

Samtidigt finns det en möjlighet att man från juridiskt håll skulle kunna ta tillfället i akt och förtydliga praxis, säger han och lyfter fram att det finns omständigheter som talar till regeringens nackdel.

– Regeringen har här gett sig in i en fråga som redan är avgjord i domstol där ett företag har fått avslag. Därefter har man vidtagit särskilda åtgärder och lagt fram ett förslag som till väldigt stor del verkar vara anpassat efter just detta specifika fall.

– Sammanlagt handlar det om flera komplicerande omständigheter som talar för att det finns ett visst utrymme för att högsta instans kan förtydliga praxis och skärpa sina krav.