Fordon

Volvochefen: ”Trodde aldrig vi skulle få se en fullelektrisk tung lastbil”

Volvos första batterielektriska lastbil, presenterad som en sopbil med framöver även som olika typer av distributionslastbil. Foto: Volvo
Tobias Bergman, produktchef alternativa drivlinor. Foto: Johan Kristensson
Drivlinan, med motor och tvåstegad växellåda. Samma drivlina används i Volvos elektriska bussar. Foto: Johan Kristensson
Ett batteripaket på 50 kilowattimmar som väger 520 kilo. De används i par, tvåpar eller trepar. På sopbilen används tre stycken. Foto: Johan Kristensson
Edward Jobson, chefsingenjör Volvo Trucks. Foto: Johan Kristensson

Den första helt batterielektriska lastbilen utgör en milstolpe för Volvo Trucks. Och det verkar inte ha varit en spikrak linje fram tills i dag.

Publicerad

(Artikeln har uppdaterats)

Strax efter klockan nio på torsdagsmorgonen rullade Volvos första helt eldrivna lastbil in på Götaplatsen i Göteborg. Ur den hoppade Volvo Trucks vd Claes Nilsson och Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, och höll ett inledningsanförande inför det samlade pressuppbådet.

Fordonet som visades upp är faktiskt en sopbil. Den kommer att levereras till avfallshanteraren Renova, det bolag som sköter avfallsinhämtningen i Västsverige och som ägs av tio kommuner. Lastkapaciteten blir fem ton, batteriet 150 kilowattimmar och räckvidden minst 80 kilometer.

Men den som vill förstå hur Volvo tänker sig framtiden måste se längre än bara på den enskilda sopbilen, som kommer att levereras till Renova i höst.

På det efterföljande evenemanget la den globala lastbilstillverkaren fram sin vision som beskriver hur den tror transporter i städer kommer att se ut. Och det tycks ha varit en lång resa fram till denna dag.

Tobias Bergman är produktchef för alternativa drivlinor och minns de första stegen med gas och hybriddrift i slutet av 00-talet.

– Jag trodde aldrig att vi skulle få se en fullelektrisk tung lastbil, säger han i dag om tiden då.

Volvo aviserade så sent som för några månader sedan att den batterielektriska lastbilen var att vänta. Men mycket av tekniken har redan utvecklats inom segmentet bussar. Hittills har de sålts i omkring 4.000 exemplar.

300 kilometers räckvidd på en laddning

En av nyckelkomponenterna är förstås batterierna. De levereras till Volvo som färdiga paket på 50 kilowattimmar vardera. I de lastbilar som nu ska tillverkas monteras det två, fyra eller sex stycken vilket alltså ger en total kapacitet på 100, 200 eller 300 kilowattimmar. Sopbilen får 150 kWh. Den största kapaciteten ska ge upp till 300 kilometers räckvidd på en laddning, beroende på hur fordonet används.

Hittills har man använt sig av litiumjon-batterier av typen litium-järn-fosfat (LFP). Men nu när ytterligare en fullelektrisk produktserie har visats upp har Volvo beslutat sig för att gå över till NMC-kemin helt och hållet, alltså även till bussarna. NMC står för nickel, mangan och kobolt.

Vilken celleverantör man använder sig av vill dock chefsingenjör Edward Jobson inte avslöja i dagsläget. LFP-batterierna har levererats av franska Saft.

Viktigare än hur lång räckvidd som kan uppnås är enligt Volvo hur det faktiskt används. Volvo har därför studerat ett antal olika användningssätt i stadstrafik och kommit fram till följande räckviddsbehov per skift:

  • Distributionslastbil för korta distanser: Mindre än 60 km.
  • Distributionslastbil för länga distanser: Mindre än 200 km.
  • Kyltransporter: Mindre än 150 km.
  • Sopbilar: Mindre än 80 kilometer.

De beräknade värdena ligger till grund för hur fordonen konfigureras med tanke på antal batterier.

Hur mycket sopbilen som presenterats kommer att kosta var det ingen som ville berätta. Renovas utvecklingschef Hans Zackrisson konstaterade att en konventionell sopbil kostar drygt ett par miljoner men att denna den första och enda batterielektriska bilen kommer att leasas av Volvo. Klart är att den ännu så länge är dyrare i inköpspris, men med betydligt lägre driftskostnader.

”Mest händelserika tiden på länge”

Det är viktigt att betona att det som Volvo nu har satt ner foten kring handlar om transporter i stadsmiljö. Valet att satsa på den elektriska drivlinan löser ett antal av de knäckfrågor som är specifika för staden, framför allt att den inte släpper ut partiklar eller kväveoxid, att den är betydligt tystare och att den på många ställen tillåts att köra även på nätter. Sistnämnda kan därmed även minska trängseln. Hur lösningarna ser ut för exempelvis fjärrtransporter återstår att se – LNG tycks fortfarande vara det hetaste spåret enligt vd Claes Nilsson.

Chefsingenjör Edward Jobson har jobbat sedan 1989 på Volvo, en betydande del med utveckling av dieselmotorer. Han beskriver den tid som nu pågår som den mest händelserika på länge.

– Jag är visserligen lite partisk ("biased"), men när jag pratar med personer som befinner sig utanför Volvo säger de att det aldrig har hänt så mycket på så kort tid som nu, säger han.

Utvalda kunder, bland annat Renova, kommer att få testa de nya fordonen i FL-serien redan detta år. De når sedan marknaden under 2019.