USA:s största hinder för vindkraft till havs – brist på fartyg

I jakten på förnybar energi riktas hoppfulla ögon mot havets vidder – och möjligheterna som havsbaserad vindkraft ger. I USA fick nyligen Vinyard Winds grönt ljus för att bygga en kraftpark utanför Massachusetts – vilket då blir nationens första i kommersiell skala.

– Beslutet är lanseringen av en helt ny industri, sa vd:n Lars T Pedersen, efter det att företaget fått sitt godkännande.

Men bara för att en ny industri är sjösatt och en ny era i den amerikanska elproduktionen är på väg att dra igång är inte allt frid och fröjd. Det finns ett litet problem på vägen. Eller, inget litet problem, för tack vare en regel för att skydda inhemsk skeppsproduktion – har man hamnat i en en rejäl låsning.

Varför? Jo, att transportera och installera de enorma vindsnurrorna som Vesta och GE utvecklat så krävs det speciella fartyg. Med tanke på att många aktörer vill ha havsvindkraft – så är tillgången långt från efterfrågan. Och som lök på laxen kommer då en hundraårig amerikansk lag kallad ”Jones Act” och lägger krokben. Detta eftersom den kräver att allt gods som skeppas mellan amerikanska hamnar (samt installationsplatser i vattnet) ska ske på skepp ”made in the USA”, ägda av amerikanska medborgare och med amerikanska besättningsmän ombord.

Och det ska sägas, i USA har det hittills byggts sju mindre havsvindkraftverk. Så det är ingen jättebransch.

Dock finns det planer på inte mindre än 16 nya kraftparker utanför den amerikanska östkusten, och om de skulle få ett godkännande innebär det att skeppsproblematiken kommer att bli än mer akut.

Men är det inte bara att ta och använda vilken båt som helst, det krävs riktiga specialfartyg.

Fartygens ”ben” måste nå botten

Ta Haliade-X, GE:s senaste generation av offshore-kraftverk som exempel. 62 av dessa är tänkta att användas i Vineyard Winds. De är 260 meter höga och med rotorblad når det 360 meters höjd. Alltså lika högt som om Kaknästornet ställs ovanpå Turning Torso.

För att klara av bygga upp dessa ute till sjöss har fartygen ben som de kör ner till botten. Tack vare dessa kan båten omvandlas till en tillräckligt stabil plattform för att man ska kunna genomföra installationen.

Och hur många fartyg finns det som klarar det? Jo, endast fyra stycken i hela världen enligt en analys från norska Rystad Energy – och väntetiden för att använda dem är lång.

Att bygga nya fartyg med den här typen av kapacitet görs inte i en handvändning – och här hamnar alltså Bidens klimatplaner i kläm. För att man ska uppnå målet om 30 GW havsbaserad vindkraft till 2030 krävs cirka 2 000 turbiner och en hel del fartyg.

Och så tillkommer den lilla abrovinken att fartygen måste vara amerikanskbyggda.

En lösning på problemet skulle kunna vara att stryka Jones Act, men det skulle samtidigt innebär att amerikanska jobb riskeras. Och även om paragrafen beskrivs som en ”arkaisk börda” av den liberala tankesmedjan Cato Institute, så är hållbar energi på bekostnad av jobb och eventuellt beroende av utländska intressen en debatt som president Biden inte har stora utsikter att vinna i kongressen.