Tio frågor till Sveriges expert på elvägar

Per Ranch har varit med i flera studier av trådbussar och trådlastbilar i snart tio år. Intresset för elvägen utanför Sandviken, som kan bli världens första är stort. Många Ny Teknik har talat med hänvisar till honom för att få svar på ett antal frågor. Så vi ringde upp.

Vad skiljer systemen för de gamla trådbussarna och den nya elvägen för trådbundna lastbilar, som börjat byggas utanför Sandviken?

– Den nya elvägen tillåter mycket högre hastigheter, upp till 100 km/timmen. De gamla trådbussarna körde aldrig mer än 50-60 km/timmen.

– Den intelligenta strömanslutningen, som kopplar upp lastbilarna till elvägen i den höga farten, är också ny. De här hybridlastbilarna ska ju kunna köra på både vanlig väg och elväg.

– I systemet ingår också ett individuellt betalsystem, som ser till att varje lastbil debiteras. Det är ingen märkvärdig teknik, men den fanns inte med trådbussarna.

Varför ska inte personbilar kunna kopplas upp på elvägen?

– Det är för högt upp till trådarna, över fem meter. Men på Elways elvägar, som planerar att byggas vid Arlanda, med skenor i vägen, där ska personbilar kunna köra.

Har det funnits trådbundna lastbilar tidigare i Sverige?

– Ja då. Det fanns lastbilar som körde mjöl från Kvarholmen till Södra station. Systemet infördes under andra världskriget, när det var bensinransonering. Men 1959 slutade de köra.

När slutade trådbussarna köra i Stockholm?

– Jag tror de försvann 1964.

Finns det trådbussar i Sverige i dag?

– Ja, det finns ett system i Landskrona. Och i öviga världen är de populära. Det finns 44 000 trådbussar i 360 olika system på olika ställen.

Vad är den tekniska utmaningen när det gäller elvägen på två kilometer utanför Sandviken?

– Det finns ingen. Det är känd teknik. Det som ska testas är hur Trafikverkets regelsystem kommer att fungera för den här typen av trafik.

Den elvägen ska testas i två år. Om det går bra, vad händer sedan?

– Systemet kommer att vara lönsamt först vid stora trafikvolymer. På högtrafikerade leder, som de mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Siemens system kostar i dag 20 miljoner kronor per kilometer. Det priset lär sjunka när volymerna ökar.

Finns det någon internationell standard?

– Det finns en trådbusstandard. Systemet för lastbilar som Siemens tagit fram har samma strömstyrka, men bredden mellan trådarna och höjden skiljer sig något.

Så där kan de knappast köra?

– Nej, det går inte att köra en lastbil i ett trådbussystem rakt av. Men jag tror att Siemens lösning, som baseras på ett öppet system, kan bli en de facto-standard. Jag tycker deras system är bra, och de är ju en stor aktör.

Sandviken eller USA, vilken elväg tror du blir först i världen?

– Jag har besökt elvägsprojektet i USA. Det var väldigt intressant, de ligger långt framme. Så det ska bli spännande att se vem som blir etta.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!