Teknik eller politik? Varför inte båda?

Sverige har en ny regering och med den en överenskommelse som ligger till grund för den politiska inriktningen för mandatperioden. Ett av målen är att försäljning av nya bensin- och dieselbilar ska förbjudas från 2030. Förbudet ska börja utredas under året och lagstiftningen ska komma på plats under mandatperioden – under förutsättning att EU-kommissionen godkänner det.

Förbudet fick mig att höja på ögonbrynen. Bara några månader tidigare, under valrörelsen, ställde Ny Teknik frågan till riksdagspartierna om ett fordonsförbud var en bra idé. Det diskuteras ju redan i många andra europeiska länder. Svaren resulterade i en artikel med rubriken "Fordonsförbud ingen populär idé hos partierna". Det var faktiskt bara Vänsterpartiet som förde fram det och partiet ingår ju inte ens i överenskommelsen.

Så jag ringde runt till ett antal politiker för att försöka utröna hur fordonsförbudet letat in sig, samt hur det är tänkt att utformas med tanke på hybrider och biobränslen. Jakop Dalunde, EU-parlamentariker och ledamot i partistyrelsen, bekräftade att det var MP som fört fram det och att det var en av partiets största segrar. Men också att mycket ännu återstod att bena ut kring hur ett förbud ska utformas.

Artikeln publicerades på nätet. Så vitt jag vet hade inga andra svenska medier nystat i frågan innan dess. Det är kanske inte så konstigt. Överenskommelsen innehåller 73 punkter och teknikfrågor brukar inte komma högst på dagordningen hos de flesta.

Men reaktionerna på Facebook blev starka. Ny Teknik ska inte ägna sig åt partipolitik utan teknikutveckling, var en vanligt förekommande sådan.

Visserligen är jag partisk – men jag har svårt att förstå den invändningen. Ny Teknik skriver huvudsakligen om teknikutveckling. Vi intervjuar forskare, företagare och uppfinnare, grottar ner oss i tekniska detaljer och resonemang. Men att tro att den tekniska utvecklingen fortskrider oberoende av vad som sker i politiken framstår för mig som aningslöst. Det tror jag dessutom att de flesta håller med om.

Många vill se politisk handling

Jan Stenbeck formulerade visserligen tesen att politik slår pengar men att tekniken trumfar politiken – och byggde framgångsrikt upp sitt medieimperium baserat på den.

Men det finns många exempel på hur politiken på avgörande sätt har förändrat tekniken. Det drygt 30 år gamla Montrealprotokollet som tillkom för att fasa ut användningen av ozonnedbrytande gaser beskrivs som en av de mest lyckade politiska åtgärderna.

Det finns så klart också exempel på motsatsen. Den svenska satsningen på etanol brukar beskrivas som ett politiskt fiasko snarare än ett tekniskt.

Man ska också ha klart för sig att politiken kan ge direktiv som branschen sedan visar på stor uppfinningsrikedom för att kringgå. Som att lastbilstillverkare i maskopi med varandra dröjt med att införa teknik som sänker utsläppen. Eller att en biltillverkare medvetet har fuskat för att klara av gränsvärdena för kväveoxider i testsammanhang.

Vilken påverkan de fordonsförbud som just nu diskuteras runt om i världen, inklusive Sverige, får på utsläppen av koldioxid återstår att se. Många skriker efter politisk handling för att hejda klimatförändringarna. Fordonsförbud är ett av de tillgängliga verktygen.

Oavsett vad man tycker om förbudet som sådant så skulle det innebära en oerhört kraftig signal gentemot fordonsbranschen. Och att förstå bakgrunden till det borde enligt mitt tycke ligga i alla teknikintresserades intresse.