Fordon

Sverige kan producera tio procent av världens förnybara flygbränsle

Studie om plaståtervinning med förgasningsteknik, dvs kemisk återvinning av plast. Med forskarna Henrik Thunman och Teresa Berdugo Vilches. Foto: Sören Håkanlind
Anläggningar som passar att konverteras finns i kraft- och fjärrvärmeverk, pappers- och massabruk, sågverk, oljeraffinaderier och petrokemiska fabriker. Foto: Sören Håkanlind

Rätt investeringar kan bana vägen för en radikal omställning – och ett stort antal förnybara produkter. Det menar forskare vid Chalmers. Potentialen är enorm, säger Henrik Thunman, professor i energiteknik vid universitetet.

Publicerad

Fossilberoende är en känslig knäckfråga för många branscher. Man måste ställa om sig till en hållbar produktion, men det måste samtidigt ske i en takt som inte äventyrar företaget. För tung industri som exempelvis oljeraffinaderier eller pappers- och massaindustri kan man inte slarva bort tid – eftersom investeringscyklerna är långa.

Men gör man det hela rätt så kan man undvika onödiga kostnader – bland annat genom att man inte behöver byta ut pannor eller anläggningar i förtid. Det har Chalmersforskare sett när de sammanfattat tio år av energiforskning. Och landvinningarna som skett är enorma.

– Enbart i svenska befintliga energianläggningar skulle vi kunna producera förnybart bränsle som motsvarar tio procent av världens flygbränsle om en sådan här omställning genomförs fullt ut, säger Henrik Thunman.

Den lösning som forskarna presenterar handlar om att introducera förgasning av biomassa på bred front. Tekniken är i sig inte ny och innebär i korthet att man under höga temperaturer bryter ner biomassa till en gas. Denna kan i sin tur förädlas till produkter som idag tillverkas av olja och naturgas.

I den teknikdemonstration som man genomfört har slutprodukten varit av sådan kvalitet att den kan ersätta naturgas i det befintliga gasnätet.

– Det som gör den här tekniken så attraktiv för flera branscher är att den gör det möjligt att modifiera befintliga pannor, som då kan komplettera värme- och elproduktion med produktion av fossilfria bränslen och kemikalier. En sådan förgasningsanläggning kan köras året om, medan en fjärrvärmepanna egentligen bara behövs när det är kallt, säger Martin Seemann, docent på Chalmers.

Utvecklingen av förgasningstekniken har tidigare hämmats av stora problem med tjära. Under processen frigörs denna från biomassan – vilket har en störande inverkan. Men nu har man visat att man kan styra det hela kemiskt, hantera tjäran på ett nytt sätt – och förbättra gasens kvalitet. Detta i kombination med en parallell utveckling av material för värmeväxlare ger helt nya möjligheter att konvertera fjärrvärmepannor till förgasare.

– Vi byggde om vår egen forskningspanna på det här sättet 2007 och har nu mer än 200 man-år av forskning att luta oss mot. Detta i kombination med lärdomar från driften i industriell skala i Gobigas – Göteborgs demonstrationsanläggning för förgasning av biomassa som invigdes 2014 – gör att vi med säkerhet kan säga att tekniken är redo för världen, säger Henrik Thunman.

Typiska anläggningar som passar att konverteras till förgasning finns i kraft- och fjärrvärmeverk, pappers- och massabruk, sågverk, oljeraffinaderier och petrokemiska fabriker.

Dock återstår det att se hur stor del av den tekniska potentialen som kan realiseras. Det som kommer att vara avgörande är de ekonomiska förutsättningarna för omställning inom energi- och industrisektorerna. Därtill är tillgången till biomassa avgörande.