Svenskt geostaket mot terrorister – inte så enkelt som det verkar

I dag väcks åtalet mot Rakhmat Akilov som misstänks för lastbilsattacken på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i fjol, då fem personer dödades och ett flertal skadades.

Att använda sig av fordon för att meja ner fotgängare har blivit ett vanligt tillvägagångssätt för terrorister. Därmed har också en diskussion om hur metoden tekniskt kan förebyggas uppstått.

Trafikverket fick i höstas i uppdrag av regeringen att utreda en av teknikerna, så kallade geostaket. De båda lastbilstillverkarna Volvo och Scania deltar i arbetet. Dagens nya lastbilar är uppkopplade och styrfunktionerna elektroniska. Därmed är det i teorin en enkel sak att med hjälp av GPS tvinga lastbilar att köra mycket långsamt i exempelvis stadskärnor.

Tekniken används redan av andra anledningar. Busslinje 55 i Göteborg är ett exempel. När bussarna ska över en äldre bro över Göta älv sänks hastigheten automatiskt till 30 kilometer per timme, oavsett hur mycket föraren trycker på gasen. Ett annat exempel är hybridfordon som tvingas gå på eldrift i miljözoner.

Volvos säkerhetschef Carl Johan Almqvist berättar att tekniken avsedd att försvåra lastbilsdåd kommer att visas upp redan innan sommaren, förmodligen både i Göteborg och i Stockholm.

Ulric Långberg, branschchef Sverigesåkeriföretag, menar i Svenska dagbladet att lösningen för hela Stockholms stad kan finnas på plats redan inom ett år om det blir lagkrav.

Carl Johan Almqvist på Volvo är inte av samma uppfattning och tycker att tidsramen framställs alldeles för optimistiskt.

- Ska jag vara helt ärlig tycker jag det. Vi ska inte lova för mycket. Jag kan se att det kan bli lite stökigt, säger han och utvecklar resonemanget.

- Det kan verka enkelt att göra hela innerstan till en zon och begränsa hastigheten till låt säga sju kilometer per timme. Men det skulle bli väldigt frustrerande med alla lastbilar körandes i endast gångfart.

Dessutom, påpekar han, har GPS-systemet inte den noggrannhet som krävs. De flesta som navigerat med GPS i bilen har någon gång märkt att den angivna positionen inte stämmer med den verkliga.

- Ska man kunna använda det ner på enskilda gator krävs det väldigt väluppdaterade kartor och att man har lokala referenspunkter som hjälper GPS-systemet.

Så funkar det på linje 55 i Göteborg, berättar han. Vid busshållplatserna längs rutten finns referenspunkter som synkroniseras med bussens GPS och säkerställer positionen.

Ska en liknande lösning användas i exempelvis hela Stockholms innerstad krävs det att staden är villig att satsa pengar på utbyggnad av GPS-infrastruktur.

Ett annat problem är givetvis att den tekniska lösningen endast är enkelt löst i nyare lastbilar. Att införa det på hela den befintliga tunga fordonsflottan, med mekaniskt gaspådrag, är i princip omöjligt, enligt Carl Johan Almqvist.

- Vi ser också att förövarna i stället använder sig av mindre fordon, som suvar. Eller tänk dig en motorcyklist med ryggsäcken fylld av sprängämnen. Det är bara fantasin som sätter gränser.

Han är inte pessimistiskt inställd till geostaket men poängterar att de bara kan försvåra, inte förhindra, liknande attacker.

- Vi har dessutom en lagstiftning att tampas med också, säger han och syftar på Wienkonventionen som säger att det är föraren som har kontrollen över fordonet. Automatiska system måste gå att stänga av.

Vad är en mer rimlig tidsram om ett år är för kort tid?

- Det är jättesvårt. När jag säger fem år säger någon att vi inte har en aning om var vi befinner oss. Det finns en del saker att reda ut, inte minst behöver vi förbättra infrastrukturen, säger han.