Svarta lådan ger klarare bild av olyckan

Den tyska tidningen Der Spiegel avslöjar i dag nya detaljer om vad som hände under de sista dramatiska minutrarna ombord på Air France flight 447 från Rio till Paris den 1 juni 2009.
Tidningen har intervjuvat en källa med insyn i innehållet i planets svarta lådor, en färdskrivare och en apparat som spelar in samtal och röster i cockpit. 
Enligt tidningens källa rusade planets kapten, den 58-årige Marc Dubois, in i cockpit när planet plötsligt kom in i oväder. Inspelningen från cockpit avslöjar att han gav delade ut flera ordrar till andre- och tredjepiloten i syfte att rädda planet.

Försökte flyga förbi

Tidigare har man trott att planet flög rakt in i ovädret, som bestod av tunga åskmoln. Men färdskrivaren visar tydligt att besättningen verkligen försökte att hitta en smidigare väg och flyga runt om och förbi molnen.

—Det verkade till en början som de lyckats, eftersom det inte fanns några tecken på att de mötte ökade  turbulens, säger tidningens källa.

Svarta lådan visar också att planet stegrade sig,  strax efter att hastighetsmätaren upphört att fungera . Det var då ute med planet som tappat all bärkraft.

Varför planet stegrade sig är dock fortfarande ett mysterium.

Genast efter katastrofen spekulerades det i att planets hastighetsmätare, Pitotrör, hade slutat att fungera.

De automatiskt generade felmeddelanden som skickades ut  från planet strax före kraschen visar att  Pitötrören hade isat igen i ovädret. De hade täppts till av iskristaller.

Flera flygbolag bytte då snarast ut de gamla mätarna mot nya.

Der Spiegel

den franska pilotföreningens orförande Gèrard Arnoux, som då uppgav att Pitotrören hade spelat en avgörande roll.

Skakade kraftigt

Gérard Anroux, som hade insyn i analysen av de tekniska flemeddelanden, berättade då att planet hade varit i luften i tre timmar och 40 minuter när olyckan inträffade. Han beskrev att olyckan gick till så här:

Sista halvtimmen hade det skakat kraftigt av turbulens.

Då började sensorn som mäter temperaturen utanför planet plötsligt att stiga flera grader, trots att piloterna flög på samma marschhöjd som tidigare, 11 kilometer.

Felläsningen orsakades av iskristaller som klistrade sig på sensorer utanpå planet. Och det var nu det började att gå katastrofalt illa.

Planet råkade in i åskmolnen som drog fram ovanför Atlanten. Fler och fler sensorer  isade igen och sedan även den viktiga  hastighetsmätaren, Pitotrören, som sitter utanpå planet.

Larmen avlöste varandra på instrumentpanelen. Sedan stängde det ena systemet efter det andra ned sig.

Autopiloten, den automatiska motorkontrollsystemet och flygdatorerna lade av.

—Det var som om planet fick en stroke, sa Gérard Arnoux till tidningen.

Fyra minuter efter att hastighetsmätaren lade av, dök planet i vågorna och 228 människor omkom.

Vem flög planet?
Enligt Anroux var det oklart var planets kapten Marc Dubois, 58 år, befann sig och vem av  piloterna som styrde planet de sista ödesdigra minutrarna.
Dubois kropp hittades utanför cockpit, medan andre-och tredjepiloten återfanns sittande fastspända i cockpit.
När systemen havererade var piloten snabbt tvungen att välja en korrekt flygvinkel och fart, för att planet skulle behålla en stabil kurs, enligt Gèrard Arnoux .
Det måste ha varit svårt, konstaterar han, eftersom piloten omöjligt kunde veta i vilken hastighet planet färdades.
Kort efter att hastighetsmätaren lade av, blev planet okontrollerbart och stegrade sig,  berättade Gérard Anroux.