Spacex har genomfört en ”kall nedräkning” med tankning av Starship

Starship är rymdsystemet som ska ta människor till Mars. En första uppskjutning av såväl rymdfarkosten Starship (med samma namn som hela systemet) liksom bärraketen Super Heavy upp i omloppsbana har varit på tal i över ett år, utan att ännu ha blivit av.

Under tisdagen genomförde dock Spacex ett viktigt test för att en sådan uppskjutning ska kunna äga rum. Nedräkningslistan till just innan uppskjutning genomfördes och dessutom tankades raketen med omkring 4 500 ton bränsle. På engelska kallas detta för ”wet dress rehersal”. Enligt Philip Påhlsson på Swedish Space Corporation finns ingen bra svensk översättning men ett alternativ kan vara ”kall nedräkning med test av tankning och vätskor”. Rymdfarkosten Starship har sex Raptormotorer och Super Heavy 33 stycken, som drivs av flytande syre och flytande metan.

– Ett wet dress rehersal är något man gör som ett sista steg före uppskjutning för att se att man inte har läckage eller dylikt. I vissa fall lägger man även till ett clamp-down test då man tänder motorerna i ett antal sekunder för att se att framdrivningssystemen fungerar som de skall, säger Philip Påhlsson.

Men fler tester återstår innan det är dags för uppskjutning, bland annat ett statiskt avfyrningstest av Super Heavys 33 motorer. Hittills har 14 avfyrats samtidigt, vilket skedde i november, rapporterar Ars Technica.

Starship ska inte upp i en ”riktig” omloppsbana, utan en transatmosfärisk bana som innebär att den snabbt skulle trilla ner igen om den lämnades där. Gränsen mellan en transatmosfärisk bana och en ”riktig” låg omloppsbana (engelska: Low Earth Orbit) brukas sägas gå vid 80 km. Tanken är att farkosten ska snurra ett varv runt jorden och sen ramla ner i havet kring Hawaii. Uppskjutningen ska ske från Spacex rymdbas Starbase i Texas.

Något datum finns ännu inte spikat. Enligt Space Flight Now kan det vara dags i slutet av februari.

Med rymdfarkost och bärraket ihopmonterade mäter ekipaget 120 meter på höjden, och ska kunna föra 100 ton till en låg omloppsbana.

Att det inte finns ett svenskt begrepp för "wet dress rehersal" kan också ha att göra med att Sverige främst har erfarenhet av fastbränsleraketer snarare än raketer med flytande bränsle. Det påpekar Christian Krokstedt, tidigare på SSC men numer på FMV. Fastbränsleraketer är laddade (men inte armerade) redan från fabrik och behöver alltså inte testtankas.

– Vätskebaserade system är mer komplicerade än fastbränsleraketerna på grund av komplexa motorsystem, superkylda bränslen och oxidationsmedel med mera. Tankarna utsätts för stora termiska och mekaniska påfrestningar under fyllningen av kryogena vätskor. Därför är det nödvändigt att systemen (raket, tank och fyllningssystem) fungerar och klarar påfrestningarna som de är designade för. Alternativet att inte testa ökar riskerna och kan så klart sluta katastrofalt, skriver Christian Krokstedt i ett mej till Ny Teknik.

Rättad version: Tidigare angavs fel vikt på det tankade bränslet, nu korrigerat.