Fordon
Soldrivna drönaren lyfter vertikalt
Foto: Université de Sherbrooke.
Forskarnas lösning låter en ensam propeller lyfta drönarflygplanet från vattenytan – vertikalt. Med solceller och ett autonomt styrsystem kommer Suwave kunna hoppa mellan Kanadas sjöar, månad efter månad.
Drönare där nedåtriktade propellrar står för lyftkraften förbrukar mycket energi. De som vill uppnå längre flygtider bör satsa på en modell av flygplanstyp. Problemet med vingförsedda drönare är att de kräver en preparerad landningsbana – men nu har kanadensiska forskare vid Université de Sherbrooke i Quebec utvecklat en farkost som löser dilemmat.
Drönaren ”Suwave” (Sherbrook University Water-Air Vehicle) väger 584 gram och är formgiven ungefär som ett hängflygplan i miniatyr. Det unika med farkosten är hur den startar och landar i sjöar. Planet har inga pontoner, utan hela vingen flyter på ytan. Att bryta sig loss med en ensam propeller borde vara omöjligt, men forskarna tittade på hur gräsänder lyfter ur vattnet och hittade en lösning som emulerar fågelns flygstil.
Drönaren riktar sin propeller rakt uppåt, och när flygplanskroppen följt efter till upprätt position så låser propellern tillbaka i ursprungsläget – och drar planet upp i luften. Utöver låsmekanismen behövs inga elektroniska system för funktionen. Den baktunga drivenheten fungerar som naturlig motvikt. Se filmen som visar hur det går till.
Kraschlandningen är dock inte lika graciös som hos fåglarna. Det ser brutalt ut när Suwave störtdyker rakt ned i vattnet, men konstruktionen är robust och klarar de 15 G som planet utsätts för. Drönaren har ytterligare två landningssätt. Den kan stanna upp och stalla innan den gör nedslag – men allra störst precision får farkosten efter en liten roll. Om Suwave hamnar uppochned så kan planet snabbt vända sig själv rätt genom att vinkla propellern nedåt.
I filmklippet radiostyrs enheten, men forskarnas vision är att planets vingar ska täckas med solceller. Tillsammans med ett autonomt system skulle Suwave då kunna turnera runt mellan Kanadas vattendrag, utan mänsklig inblandning – månad efter månad.
Landet har över 31 000 sjöar som är större än tre kvadratkilometer, och ett användningsområde kan vara att kontrollera vattenkvalitén. Drönaren skulle också kunna spana efter skogsbränder eller hjälpa till vid eftersök. Det är egentligen bara fantasin och övervakningssystemens storlek som sätter gränserna.
Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!