Se Scanias självkörande ”lastbils-plutoner”

Tekniken ger lägre kostnader, bättre flöde och säkrare trafik. Fördelarna med automation inom transportsektorn är enorma. Det menar Gunnar Tornmalm, Scanias chef för förutvecklingen av autonoma transportsystem.

Under de senaste tio åren har Gunnar och hans team arbetat med att få Scanias lastbilar allt mer automatiserade.

– Syftet är att öka effektiviteten och om kunderna inte ville ha det här – skulle vi inte jobba med det. Vårt mål är att förbättra flödet. I dag säljer vi fordon, i morgon säljer vi ton-kilometer, säger han.

Scania har haft automation på forskningsagendan länge. Till en början handlade det om assistanssystem och bränslesparande funktioner. Men nu har man kommit till de semi-autonoma. Tillverkaren kallar det för ”platooning”, eller fordonskonvojer. Det innebär att man har ett första ledfordon som är bemannat – och ett antal efterföljande utan förare.

De bakomvarande lastbilarna kan tack vare radar, lidar och kamerasensorer orientera sig samt matcha hastigheten. En slags lastbilarnas ”följa John”.

Och platooning är inget som ligger allt för långt fram i tiden. Ny Teknik får under en eftermiddag åka med i konvojen, och det är nästan kusligt att se ratten röra sig själv. Lastbilen klarar av att följa fordonet framför i tämligen avancerade manövrar. Exempelvis är varken rondeller och U-svängar på större motorvägar inga problem.

Lastbilarna är programmerade att ligga på ett avstånd av tio meter från varandra. I de fall en personbil skulle tränga sig in emellan – då ökar systemet avståndet till bilen med det dubbla.

Den självkörande tekniken ligger någonstans mellan nivå tre och fyra enligt SAE-standarden – och enligt Scania är det upp till fyra som är intressant. Nivå fem (den högsta nivån av automation) är inget man har planer på att uppnå ännu.

– Till en början kommer tekniken användas på stängda områden där vi inte behöver bry oss om trafiklagstiftning. Där finns inga barn eller cyklister utan bara utbildad personal. Våra första bilar kommer vi snart att leverera till gruvindustrin, säger Gunnar.

Vad är vinsterna med tekniken?

– Fördelarna är många. Framförallt handlar det om att man kan få ett bättre flöde och lägre kostnader. Det saknas förare redan i dag och behovet av transporter kommer bli allt större. Det här är en lösning på det.

Lägre kostnader, hur mycket kan man spara?

– Sett till bränslekostnader sparar du i snitt fyra-sex procent, i bästa fall upp till tio-tolv procent. Automationen påverkar även kör- och vilotider – vilket kommer ge bättre effektivitet.

Hur ska förare klara av att hantera ”ett” fordon på nära 100 meter, kommer det kräva mer utbildning?

– Jag skulle tro att föraryrket kan få högre status. Man måste vara problemlösare inom ett nytt teknikområde likväl som en chaufför. De kanske inte behöver vara lika bra på att backa som förr, men de måste kunna utföra det tekniska underhållet.

Fordon på 100 meter, som köra egen fil på motorväg – låter som tåg. Är platooning ett bättre alternativ?

– Nej, man ska se det här som ett komplement till tåget. Det här är en del i en lösning, på samma sätt som uppkopplade fordon och digitalisering också är det. Målet är förbättrat flöde – därför tittar vi även på system och lösningar som ligger utanför fordonet.

Som vadå?

– Tänk dig ett system som ser till att du alltid kommer på utsatt tid. Farthållaren och rutten styrs av molnet och kan ändras för att se till att leveransen alltid är i tid. Då kan man undvika ”dragspelseffekter” och köer i trafiken och vinna pengar. Men det kan även betyda att du kan sitta kvar och äta frukost i tio minuter till.

När kommer platooning till allmän väg?

– Det är svårt att säga. Det handlar om acceptansen i samhället och begränsningen i lagstiftningen. Men kanske fem-sex år innan det börjar pilot-testas och tio år innan det kommer i trafik. Inom en snar framtid kommer det finnas korridorer mellan viktiga centra där det går ratt köra detta. Det lär dock dröja 30 år innan vi ser lastbilar utan förarhytt. Det kommer nog ta väldigt lång tid innan förarlösa lastbilar kommer i stor skala, säger Gunnar Tornmalm.