Fordon
Så rätt har prognosmakarna haft om elbilar – hittills
Vem har haft mest rätt om elbilarna hittills? Foto: TT
Elbilsprognoserna avlöser varandra. Hur det går vet ingen. Men vem har haft mest rätt hittills?
"Prognosen för elbilar är ett skämt" skrev civilingenjörerna Jonas Andersson och Per Ribbing i en debattartikel i Ny Teknik sommaren 2016.
I förra veckan fick debattartikeln nytt liv och seglade upp som mest läst på nyteknik.se. Per Ribbing noterade att den börjat snurra runt igen i hans flöde, och delade den själv på nytt.
– Någon lyfte upp den och sedan tog det fart, säger han.
Debattartikeln sågar prognoserna i en statlig offentlig utredning från 2013 kallad Fossilfrihet på väg, bland annat vad gäller prisutvecklingen på batterier och tillväxten av antalet registrerade helt eldrivna fordon.
Att sia om framtiden är en erkänt svår uppgift som åtskilliga ändå ger sig på. Många av prognoserna tar sikte på 2020 eller 2030. Att göra bokslut redan nu är för tidigt. Men låt oss färska upp minnet med några av de prognoser som hittills har gjorts, för att se om det finns en rimlig chans.
Först tar vi en titt på hur den faktiska utvecklingen ser ut, och en framskrivning till år 2020 baserad på ökningstakten mellan tredje kvartalet 2016 och tredje kvartalet 2017.
Knappt 36 000 laddbara bilar fanns alltså registrerade i Sverige tredje kvartalet 2017. Framskrivningen som säger 133 000 laddbara bilar år 2020 är förstås mycket osäker. När ny teknik slår igenom är inte möjlig att avgöra baserad på befintlig försäljningsstatistik. Men den ger ett hum om vart utvecklingen är på väg för tillfället.
Så till prognoserna. En tidig sådan stod Energimyndigheten för redan för åtta år sedan, 2009. Den förutspådde 85 000 laddbara fordon år 2020, vilket skulle innebära två procent av flottan som då bestod av 4,3 miljoner personbilar. I dagsläget finns cirka 4,8 miljoner. Baserat på den framskrivna utvecklingen ovan ser prognosen faktiskt ut att vara i underkant.
Den brittiska ingenjörsakademin kom år 2010 fram till att var tionde ny bil år 2020 skulle vara laddbar. Översätts detta till svenska förhållanden får man räkna lite, eftersom prognosen tar sikte på andelen sålda laddbara fordon vid en given tidpunkt och inte själva beståndet. Antalet nyregistrerade personbilar var i fjol rekordhöga 372 000 i Sverige. Om den försäljningen står sig skulle det alltså innebära 37 000 nysålda laddbara bilar år 2020. I fjol var de cirka 13 000 stycken, enligt Trafikanalys. Givet ökningstakten hittills framstår 37 000 nysålda laddbara bilar inte som fullständigt otroligt.
Intresseorganisationen Power circle gjorde i fjol en prognos. Detsamma gjorde bonus-malusutredningen:
Det är ännu för tidigt att säga något om hur väl de kommer att falla ut. Power circle tror på 170 000 laddbara fordon år 2020 och bonus-malusutredningen 139 000, jämfört med dagens 36 000. Power circles vd Olle Johansson berättar att man redan överväger att revidera sin prognos.
– Det beror framför allt på att vi ser att biltillverkarna har lagt in ett så högt tempo på sista tiden, i kombination med hur synen på framför allt dieselmotorn har förändrats efter dieselgate. Vår samlade bedömning är att det är förhållandevis stor sannolikhet att marknaden kommer att utvecklas ännu snabbare än den prognos vi gjort, säger han.
Intressant i sammanhanget är också batteriernas prisutveckling. Det har sjunkit kraftigt, från 1 000 dollar per KWh år 2010 till 273 dollar år 2016, enligt Bloomberg new energy finance rapport från juli, och väntas fortsätta att göra det. Bloomberg förutspår ett pris så lågt som 73 dollar, men det framgår inte när. För tillfället är det faktiskt överproduktion som pressar priserna. Försäljningen av elbilar har inte motsvarat förväntningarna mellan 2011–2015. Men Bloomberg förutspår en stor ökning av den framtida efterfrågan.
Vad säger då en av författarna själv, Per Ribbing, om framtiden? Han är elbilsförespråkare och övertygad om att den sista nya fossilbilen säljs inom fem år, men ägnar sig i övrigt inte åt prognosmakande, säger han.
– Jag är med i Ingenjörer för miljön. Där ägnar vi oss åt backcasting i stället för forecasting. Man bestämmer vad man vill uppnå, i detta fall ett hållbart transportsystem, och blickar sedan bakåt från det tänkta läget för att ta reda på vad man behöver göra i dag för att nå dit, säger han.