Så mycket kostar slutet på dieseleran

Volkswagen må ha lyft på locket till bilindustrins fusk med utsläppssiffror, men dieselskandalen har omfattat en rad bil- och lastbilstillverkare. ”Oljebrännarna” har klarat downsizing-trenden av bilarnas motorer långt bättre än bensinbilarna – därför har de påstått snåla dieselfordonen länge dominerat på Europas vägar. Men sedan skandalen briserade år 2015 verkar allt fler konsumenter ta sin hand från bränslet. 

Det bekräftas av en rapport från JP Morgan Chase & Co. Deras analytiker beräknar att efterfrågan på dieselbilar kommer sjunka med 30 procent till år 2020. De tror att ofrånkomliga övergången till emissionsfria fordon kommer innebära minskade intäkter för Europas bilindustri. Enligt deras kalkyl blir tappet omkring fem procent för de tyska tillverkarna, som måste göra stora investeringar – exempelvis i hybridmodeller som ger lägre förtjänster. 

Mikael Wickelgren är avdelningschef på institutionen för handel och företagande på Högskolan i Skövde. Han håller med om att dieseln för en tynande tillvaro på personbilssidan. Han tror det i en nära framtid bara kommer vara ett fåtal större och tyngre bilmodeller som håller fast vid bränslet – men vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för branschen är mycket svårt att beräkna. 

– Det är ju bara gissningar mellan tummen och pekfingret. Det enda vi kan vara överens om är att de flesta kommer ha fel, säger Mikael Wickelgren. 

Han konstaterar dock att Europas, och inte minst Sveriges, vurm för dieseln har varit ett misstag. 

– Vi har varigt enögda i vårt fokus på koldioxidutsläpp. Bilarna släpper ju ut en hel del annat ur avgasröret, inte minst dieslarna. De har partikelfilter, men det smiter ändå igenom saker – väldigt små partiklar som vi vet orsakar dödsfall. Och det rör sig inte bara om några få personer som drabbas varje år, det här är ett stort problem, säger han. 

Kunskapen om att kväveoxid och nanopartiklar är skadliga har funnits länge. Bland annat har Karolinska institutet påvisat sambandet mellan dieselavgaser och lungcancer, samt hjärtkärlsjukdomar. Men problemet har inte legat högt upp på de svenska politikernas dagordning. I andra europeiska storstäder har man kommit längre, det gäller exempelvis London. Storbritannien har länge diskuterat hur man ska minska antalet skitiga dieselbilar på vägarna och nu har man lagt fram ett förslag på hur en utsläppsskatt skulle kunna vara utformad. 

Läs mer:

Nya bilar kommer klara sig undan – det är de äldre fordonen man vill åt. Att tvinga dem ur trafik skulle kunna påverka hela bilbranschen negativt. Istället sätter man upp en brutal trängselskatt i 35 utvalda storstäder. Den högsta taxan kommer att ligga på 20 pund per dag, vilket motsvarar omkring 225 kronor. Den nya skatten kommer även att omfatta lastbilar, bussar och taxibilar. Totalt rör det sig om cirka tio miljoner fordon. 

Den svenske fordonsforskaren slår dessutom fast att biltillverkarna inte bara har varit oärliga omkring dieselbilarnas utsläpp. Motorernas status som ”det bränslesnåla alternativet” bygger i många fall på bilbranschens lögner.  

– Det finns extrema exempel där det skiljer upp till 50 procent mot tillverkarens angivna förbrukning, och det är en skandal i sig, säger Mikael Wickelgren.

Gilla Ny Teknik på Facebook