Så mycket koldioxidutsläpp sparar delade lådcyklar

Bostadsförmedlingssajten Airbnb, bilpooler och städers cykeldelningstjänster har redan blivit vardag för många. Numer finns också tjänster som Hygglo där privatpersoner kan hyra ut bland annat elverktyg, skidor och andra sällanköpsvaror till den som för stunden är i större behov av dem än ägaren själv.

Klimatnyttan med delningstjänster lyfts ofta upp som en av de främsta vinsterna. Jordens materiella resurser är begränsade och om alla ska ha varsin bil blir det helt enkelt väldigt många bilar.

Michael Martin, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, bestämde sig för att försöka ta reda på hur det egentligen ligger till med klimatnyttan. Detta genom att titta på ett mycket specifikt fall: Hur mycket mindre klimatpåverkan blir det om människor i Hammarby sjöstad delar prylar i stället för att köpa, och cyklar i stället för att köra bil?

Ganska stor, visade det sig. Bara genom att dela prylarna som ingick i exemplet – bland annat skidor och elverktyg – kan befolkningen i Hammarby sjöstad komma ner till 4 ton koldioxidekvivalenter per år. Detta ska jämföras med 22 ton om prylarna i stället köpts nya.

Att använda en delad lådcykel i stället för egen bil för shoppingresan till Sickla köpcentrum innebär ännu större besparingar, upp till 400 ton koldioxid per år. Används elektriska lådcyklar blir besparingen något mindre, men fortfarande ii samma storleksordning. Lådcyklar kan frakta betydligt fler av de prylar vi köper jämfört med cyklar, men naturligtvis inte alla.

Michael Martin är inte förvånad över resultatet.

– Om man delar eller hyr behöver du inte åka till Jula för att köpa en ny borrmaskin. Det ger besparingar, säger Michael Martin om rapportens slutsatser.

Du har undersökt en tänkt situation i Hammarby sjöstad. Går det att dra några mer generella slutsatser?

– Jag tror att det funkar också på ett generellt plan. Men det handlar om att sakerna ska finnas tillgängliga i området. Det funkar bra i urban miljö. Men det funkar inte att köra från Uppsala till Stockholm för att hämta en borrmaskin, säger han.

Många människor är vana vid att gå och köpa en ny pryl när den behövs. Är vi redo för delningsekonomi?

– Ja, jag tror att det är på gång. Men utbudet är inte tillräckligt stort ännu. Jag bor i ett hus norr om Stockholm och behöver jättemycket saker. Men det finns inte här att hyra. De flesta annonserna finns inne i stan eller söderut.

Till exempel Airbnb har ju fått kritik eftersom människor skaffar flera lägenheter och hyr ut dem till höga priser. Finns risken att det uppstår privata uthyrningsfirmor kring lådcyklar och borrmaskiner?

– Jag tror inte att det är samma sak. Köper du hundratals borrmaskiner är det nog knappast lönsamt. Det finns inte den efterfrågan, säger han.

Du nämner i rapporten att du har behövt göra ett antal antaganden. Vilka svagheter innebär dessa för studien?

– Det är svårt att veta exakt hur mycket människor använder olika produkter. Jag fick intervjua personer för att få input. Men det skiljer mellan individer. Så jag har undersökt mig av olika nivåer av användning, hög och låg.

Han nämner också svårigheten att veta hur många av dem som väljer att hyra något i stället hade köpt produkten om möjligheten att hyra inte fanns.

– Det är jätteviktigt. Men det är svårt att veta hur många de är. För de som hyr bil har jag exempelvis antagit fem procent. Men där behövs mer forskning, säger han.

Studien publicerades redan i februari men har inte kommunicerats förrän nu eftersom Michael Martin gick på föräldraledighet. Den är finansierad av forskningsprojektet Sharing Cities Stockholm, Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Rapporten finns att läsa här.