Fordon
Så kan en främmande ubåt gömma sig i Östersjön
Genom att utnyttja vattenskikt med olika densitet kan en ubåt undgå upptäckt. Ubåten på bilden ska endast ses som en illustration till artikeln. Foto: TT
Därför kan en ubåt gömma sig i Östersjön: Den utnyttjar vattenskikt med olika densitet strategiskt, enligt en lärare på Försvarshögskolan.
Att hitta en ubåt under ytan är svårt. Det finns inget exempel på att Försvarsmakten lyckats få en främmande nations ubåt upp till ytan. (Ryska ubåten U137 upptäcktes när den gick på grund i Blekinge skärgård.)
I undervattensmiljöer använder både den som letar och den som gömmer sig ljud och ljudutbredning i vatten.
Båda använder sig av sonarer. En sonar kan beskrivas som en mikrofon för att lyssna under vattenytan. Avlyssningen kan vara helt passiv. Då sänder den inte ut någon effekt alls utan bara lyssnar. Och den kan vara en aktiv. Det vill säga den sänder ut signaler under ytan och behandlar och bearbetar sedan den studsade signalen. Ljudutbredningen är dock svår att förutsäga. Men om omständigheterna är idealiska går att lyssna på ljud under ytan på stora avstånd.
En orsak till att ubåtsjakt är exceptionellt svår i Östersjön är att vattnet lättare skiktar sig än i exempelvis Västerhavet, enligt Anders Enström, lärare på Försvarshögskolan och chef för sektionen Marina operationer där.
- Det beror på att Östersjöns vatten är bräckt. Det innebär annorlunda förhållanden än om vi skulle ha samma situation i Västerhavet, säger han.
- Men inte bara salthalten utan också tillflöden till Östersjön av kallt och sött vatten från älvar och åar inverkar. Det gör även bottentopografin och skärgårdens utseende.
Förklaringen är att salthalter och temperaturer som påtagligt skiljer sig från omgivningens vatten bildar skikt eller lager i vattnet. I skikten har vattnet ofta högre densitet eller täthet, vilket får ljud från ubåten att dämpas eller studsa bort. Det ser ut som om skikten har överväggar och underväggar, eller tak och botten.
Enligt Anders Enström gömmer sig ubåtar inuti sådana skikt för att undgå upptäckt av ubåtsjägarnas sonarer.
- I ett sådant här fall är det rimligt att anta att en ubåt är utrustad med en sensor som kan mäta temperatur och salthalt i vattnet, säger han.
Enligt en expert på tekniken är sensorerna ofta placerade i ubåtens torn. De kan också vara sonder som kan höjas och sänkas. Det sensorerna gör är att mäta ljudhastigheten. Då kan ubåten nämligen hitta övergångarna mellan de olika skikten.
Det gäller för den jagade ubåten att hitta skikt som dämpar ljud, både från det egna fartyget, men också från signalerna från aktiva sonarer. Vilka skikt som är bra att gömma sig i varierar beroende på ubåtens taktiska uppträdande, enligt experten.
Smygkorvett HMS Visby är ett av marinens modernaste fartyg. Den är utrustad med flera olika typer av sonarer för att kunna lokalisera misstänkt undervattensaktivitet: släpsonar, undervattensmikrofoner, sonarbojar med mera.
- För att lyckas i jakten på en misstänkt främmande ubåt växlar marinens fartyg mellan att använda passiv och aktiv sonar med olika räckvidder, berättar Anders Enström.
Kan sonaroperatörerna lyckas tränga igenom skikten då?
- Ja, men ibland gör man det inte. För att klara det krävs att man har tid på sig och många sensorer, många olika sonarer, eftersom man också vill kunna bekräfta något man uppsnappat, säger han.
För ett sökande fartyg kan det också handla om att försöka sticka ned sonarerna i rätt skikt i vattnet, eller där man bedömer att en ubåt håller sig dold.
Ubåten kan också försöka gömma sig bakom bruset av vanliga ljudmiljöer.
- I vattnet så måste den som letar ta hänsyn till både de ljud som finns där naturligt, sjömärken, bryggor, handelssjöfart, fritidsbåtar, Waxholmsbåtar och förhålla sig till de ljud man själv skapar genom sina motorer. Man filtrerar bort känt brus och försöker identifiera avvikande ubåtsljud, säger Anders Enström.
För att kunna lyssna bra kan det vara nödvändigt att avlysa ett område från båttrafik, en metod som Försvarsmakten använde häromdagen när man förbjöd båttrafik på Ingaröfjärden i jakten på en misstänkt ubåt.
- Ubåten kan också gömma sig i skrevor och hålor i skärgårdsdjupen. För marinen handlar det här om att ha goda inventeringar av hur havsbottnen ser ut, säger Anders Enström. Återigen handlar det om att hitta avvikelser från normalbilden.
Gilla Ny Teknik på Facebook