Så kan Arlanda få grönt jetbränsle

- Vi jobbar nu för att det skapas ett konsortium som ska realisera projektet. Vi vet att SAS är oerhört intresserade av detta och ser ut att kunna vara en köpare av bränslet, säger Fredrik Jaresved, chef för hållbar utveckling och kvalitetssäkring på LFV Arlanda, till Ny Teknik.

På Energitinget i Älvsjö nästa vecka ska han berätta mer om projektet och presentera slutsatserna från den Värmeforskrapport som LFV tagit fram tillsammans med Nykomb Synergetics, Grontmij, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Fortum Värme och Preem.

- LFV:s mål är att det byggs ett bioraffinaderi för tillverkning av förnybart jetbränsle i stor skala för Stockholm-Arlanda Airport, säger Fredrik Jaresved,

10-procentig grön inblanding i vanligt jetbränsle
I förstudien har man utgått från en produktion på 50 000 ton per år, vilket skulle räcka för en tioprocentig inblandning i vanligt jetbränsle.

- Koldioxidutsläppen minskar med upp till 160 000 ton per år och Arlanda kan bli världens första koldioxidneutrala flygplats, säger Fredrik Jaresved.

Brista eller Igelsta?
Det handlar om förgasning av vedråvara till en syntesgas och framställning av syntetiska kolväten med den beprövade Fischer Tropsch-tekniken.

Den produkt som kommer ut från Fischer Tropsch-processen är ett slags vax, FT-vax, som sedan raffineras till biojetbränsle.

I rapporten analyseras två alternativa lokaliseringar med två olika storlekar på anläggningen och även två olika processalternativ.

Dels en komplett mindre flygbränsleanläggning på 290 MW vid Brista kraftvärmeverk nära Arlanda, dels en större anläggning på 610 MW för tillverkning av ”FT-vax” vid Igelsta kraftvärmeverk utanför Södertälje.

Direkt till Arlanda eller via Preem?
I Brista skulle tillverkningen omfatta hela processen från förgasning till färdigt, rent biojetbränsle som direkt kan gå till Arlanda i den befintliga rörledningen från Brista, dit flygbränslet i dag kommer med järnväg från Gävle hamn.

I Igelsta, åtta mil söderut, skulle man stanna efter Fischer Tropsch-steget och låta FT-vaxet gå vidare till ett raffinaderi för uppgradering till biojetbränsle.

- Det skulle vara ett sätt att ta det bästa av två världar – att sänka investeringskostnaden genom att låta ett erfaret raffinaderi som exempelvis Preem utnyttja sina befintliga processer och samtidigt låta raffinaderiet ta kvalitetsansvaret och sköta distributionen, säger Tomas Ekbom på Nykomb Synergetics, som ska dra detaljerna i rapporten på Energitinget.

I det alternativet får man också biprodukter som nafta och diesel som kan användas som biodrivmedel.

Lönsamt om råoljan kostar mer än 60-70 dollar
Produktionskostnaden för Igelstaalternativet beräknas till 5 000 kronor per kubikmeter och om råoljepriset håller sig över 60-70 dollar per fat visar utredningen att det skulle vara lönsamt att bygga en större grön jetbränslefabrik för Stockholm-Arlanda Airport.

Investeringen beräknas till 5 miljarder kronor för Bristaalternativet och 7 miljarder för Igelsta. Projekteringstiden beräknas till 5-7 år från projektstart till färdig fabrik.

- Jag hade varit nöjd om utredningen sagt att det i framtiden skulle vara en lönsam affär. Men nu visar kalkylen att det redan nu är kommersiellt försvarbart, säger Fredrik Jaresved.

Krav från EU
Han påpekar att till viktig drivkraft med projektet är att kunna säkerställa tillgång till flygbränsle, vilket är en av tre hörnpelare som EU dragit upp för förnybar energi: s k "security of supply".

För Sveriges säkerhet handlar det om att kunna bygga upp struktur för en egen produktion, vilket är centralt i sammanhanget.

- LFV:s huvudintresse är att säkerställa grönt flygbränsle till Arlanda, säger Fredrik Jaresved.