Fordon

Så fungerar Saab-tekniken som ska skydda Eurofighter

Christer Zätterqvist, produktledningschef för countermeasure dispenser systems (CMDS) på Saab i Järfälla. Foto: Mattihas Kabel/Saab
Christer Zätterqvist. Foto: Saab

Saab har fått uppdraget att utrusta Storbritanniens Eurofighter med ett nytt pyrotekniskt självskyddssystem. Här berättar produktledningschefen om varför svensk teknik ger stridspiloter de bästa chanserna mot radar- och IR-målsökande robotar.

Publicerad

Storbritannien har beställt den senaste generationen av Saabs pyrotekniska motmedelsfällare för stridsflygplanet Eurofighter Typhoon, och 2020 ska svenskarna påbörja leveransen av Smart Dispenser System (SDS) via beställaren BAE Systems. Hur kommer det sig då att uppdraget inte gick till en inhemsk leverantör?

– Det vi kan på Saab är fällmekanismer – vi ligger långt framme. Britterna är väldigt mycket för spetsprodukter, de är prestandamedvetna och vet vad de vill ha. Det är en fjäder i hatten för oss. Om man ska skryta så är vi väldigt duktiga på att göra konstruktioner med låg vikt som samtidigt är robusta.

– Det handlar om att markpersonal som har bråttom ska kunna montera dem i kemisk/biologisk dräkt med handskar på – även när det är mörkt. Det ska vara intuitivt. Man ska i princip kunna hantera och ladda utrustningen med förbundna ögon, säger Christer Zätterqvist, produktledningschef för countermeasure dispenser systems (CMDS) på Saab i Järfälla.

I och med att Smart Dispenser System använder pyroteknik så är säkerheten enormt viktig, och en vådaavskjutning ska i princip vara omöjlig. SDS fäller primärt ut facklor av olika slag, som innehåller magnesium, teflon och viton – förkortat MTV. Spektrala facklor har en lite längre men kallare våglängd som adresserar olika infraröda målsökare. Till detta finns kinematiska facklor som är raketdrivna och kan skjutas framåt.

– Om ett plan rör sig med ett par hundra meter per sekund och man bara fäller motmedlet åt sidan så kommer den ”kroppen” att bli frånflugen ganska snabbt och separationsskillnaden blir stor. Men om man fäller kinematiska facklor som rör sig framåt så flyger de med planet längre och får därmed avhakning av anfallande robot, säger han.

Systemet kan även fälla ”electronic active decoys” (EAD). Det är engångsstörsändare som är väldigt effektiva mot avancerade radarstyrda hot. Och enligt Christer är Saab först med lösningen där fällaren kan prata med motmedlen på olika sätt – exempelvis för att ge ”rätt” egenskaper innan avfyrning.

Med enorma utvecklingskostnader förväntas dagens stridsflygplan vara i tjänst under många årtionden, och även om Saabs bidrag kan framstå som små detaljer så är planet extremt sårbart utan den livsförlängande tekniken.

– Den hotbild som fanns när Eurofighter utvecklades har förändrats. För att flygplanet ska vara relevant kommer det uppgraderas – och utan en modern fällare har planet väldigt dåliga överlevnadschanser i en modern hotmiljö. Eurofightern kommer få ett väldigt modernt skydd, både mot IR- och RF-hot (infraröd- och radar-målsökning).

Christer berättar att Saab har ett nära samarbete med Nato – och vid militärövningar har svenskarna bevisat hur väl deras system fungerar. En hel del teknik är inte ny utan bara rejält uppgraderad. Sedan Eurofighter såg dagens ljus har den varit utrustad med Saabs system BOL (advanced countermeasure dispenser). Det elektromekaniska systemet fäller så kallade chaff-askar med remsor av radarreflekterande material, och planets vingspetsvortex får motmedlet att rotera. Genom att kombinerat fällningen med vissa manövrar kan piloten lura radarn och överleva hotet.

– Med kombinationen BOL och SDS bidrar Saab till att maximera chanserna att flygplanet får lika många kontrollerade landningar som antalet starter, säger Christer.

Smart Dispenser System kommer även ingå som alternativ när Eurofighter säljs till nya kunder. Utvecklingen och integrationen av SDS kommer äga rum vid Saabs anläggning i Järfälla fram till 2020. Produktledningschefen tror dock att samarbetet kring Eurofighter kommer få långvariga positiva effekter på hemmaplan.

– Det här är långa projekt, mer än 20 år in i framtiden. Det är bra för svensk industri. Och med många beställningar kommer aktiebolaget Sverige gå bättre, säger Christer Zätterqvist.