Rymdexperten: Därför är miljardärernas rymdturism värdefull

Det var Richard Branson och Virgin Galactic som vann sommarens ”rymdkapplöpning” när Spaceshiptwo Unity 22 tog entreprenören till 85 kilometers höjd.

En dryg vecka senare, den 20 juli, svävade Jeff Bezos ännu högre i Blue Origins kapsel.

Därmed inleddes en nya era för rymdturismen. Uppenbarligen anser de två miljardärerna att det finns gott om förmögna som är villiga att betala dyrt för en kort stunds tyngdlöshet.

Branson har smädats för att hans bolag faktiskt inte tar biljettköparna till rymden. 1957 fastställdes Karmanlinjen på 100 km höjd som rymdens gräns – vilken passerades av Bezos. Nasa och US Air Force anser å andra sidan att rymdens gräns snarare ligger på 80 km höjd, vilket skulle göra Bransons marknadsföring korrekt.

Ger rymdturismen något värde för världen?

Men röster har också höjts mot båda entreprenörerna med argumentet att rymdturismen inte ger någon teknisk avkastning som kan gagna mänskligheten i stort. Bland annat frågar sig the Conversation om Virgin Galactic och Blue Origin någonsin kan bli något annat än nöjeskryssningar till rymden för miljonärer?

Stefan Gustafsson, strategichef på SSC (Swedish Space Corporation), anser att miljardärernas projekt om rymdturism har ett värde för teknikutvecklingen i stort. Han besökte Bransons satsning i Nevadaöknen för första gången 2015, och han framhåller att man inte ska underskatta bedriften.

– Branson har ju stått fast vid det som han är bra på, flygindustri, att driva flygbolag och att använda flygplan för att ta upp en rymdfarkost en bit och sedan släppa den därifrån. Runt 2013–2014 så var det ganska många som försökte sig på det här, men det är inte lätt. Det var en ny teknik, och den enda som ännu har lyckats fullt ut är Branson. Att släppa iväg en farkost som har nog med kraft för att ta sig ut i rymden är ganska komplicerat, säger Stefan Gustafsson.

Angående klagomålen om Richard Bransons nådda höjd så tror Stefan Gustafsson att gränserna för vad som är möjligt kommer att flyttas.

– Här är det en stegvis approach som gäller och jag är övertygad om att man kommer att ta sig allt längre ut. Branson har hela tiden sagt att de inte har bråttom, de kommer att göra det här över tid – de testar och lär sig efter hand. Om man ska skicka ut folk i rymden repetitivt så kräver det mycket utveckling, och utveckling tar tid. De har ekonomisk hållbarhet för att bygga det här vidare, och det tror jag är viktigt, säger han.

”Bra med konkurrens i branschen”

Blue Origins koncept ligger nära Spacex, med visionen om att ta sig ut och exploatera rymden på ett smartare, säkrare och mer kostnadseffektivt sätt, bland annat genom att återanvända raketer. Det visar inte minst Bezos försök att ogiltigförklara kontrakt som Spacex har med Nasa.

– Bezos lösning liknar Musks och det är väldigt bra att det bildas konkurrens i branschen, för det driver utvecklingen och driver lägre priser. Men de specifika rymdfärder där Bezos och Branson själva har åkt ut har i sammanhanget ingen större betydelse. Nu har de gjort det och visat att det går – och det var väl roligt. Det viktiga är att konkurrens skapar snabbare utveckling och högre kostnadseffektivitet, säger han.

Stefan Gustafsson ser nischen rymdturism som ganska liten, men han tror inte att detta är vad som egentligen driver Richard Branson. Med en ekonomisk uthållighet har miljardärerna kunnat rita om kartan.

– Hittills har de flesta större rymdprojekt på något sätt haft en statlig investering i botten, såsom Nasa-kontrakt eller andra myndigheter. Men från att institutionella pengar har finansierat väldigt mycket så svänger det nu, och aktörer som Branson, Bezos och Musk är viktiga för denna utveckling. Det blir allt mer kommersiellt och jag tror att detta bara är början på utvecklingen. Det är väldigt bra att det finns flera olika aktörer som skapar lite olika koncept som konkurrerar med varandra, för det säkerställer att utvecklingen fortsätter. Och det är viktigt att de här aktörerna är uthålliga – det är bra för mänskligheten, säger Stefan Gustafsson.

Olika typer av raketer och utsläpp

Han anser att vi behöver kunna nyttja rymden på ett bättre sätt för att mänskligheten ska bli mer hållbar så att vår planet överlever. Från rymden kan vi i framtiden hämta råvaror som mineraler, liksom kunskap och förståelse. De snabba framstegen kommer ur hållbarhetsparametrar och teknisk utveckling – men Europa ligger efter.

Med flytande väte som bränsle klarar Blue Origin resan utan att belasta koldioxidkontot. Enligt Virgin Galactic släpper deras flygning ut 1,2 ton koldioxid, vilket är likvärdigt med en flygresa mellan London-New York i business class. Men enligt en analys utförd av den franska astrofysikern Roland Lehoucq ligger utsläppet snarare på 4,5 ton koldioxid per passagerare, enligt Global News.

Strategichefen berättar att Europa fortfarande använder ganska traditionell raketteknik som dras med höga kostnader – så vi behöver komma ikapp. SSC har engagerat sig i utvecklingen genom en modern testanläggning för ny raketteknik vid rymdbasen Esrange. Där satsar man på att redan 2023, som första aktör på europeiskt territorium, kunna sända upp satelliter i rymden. (Intervjun gjordes innan branden på Esrange, läs mer om den här.)

Men det som saknas i Europa är den typ av uthålliga investeringar som håller de amerikanska entreprenörerna flytande.

– Europa behöver lära lite av det här och mer låta de fria marknadskrafterna komma till tals. Inte för att primärt konkurrera med tech-miljardärerna, men för att få upp satelliter på ett mer kostnadseffektivt sätt – och på det sättet säkerställa en oberoende förmåga för att utnyttja rymden. Miljardärernas satsningar driver fram lägre kostnader och bättre teknik, och Europa behöver hänga med. Sverige och Esrange kan genom att fullfölja den svenska rymdstretegin spela en viktig roll, säger Stefan Gustafsson.