Fordon
Räknar bort försenade tåg
Linköpingsforskare ska optimera trafiken. Foto: Stefan Nilsson, SJ
Med matematikens hjälp ska tågtrafiken optimeras. En forskargrupp vid Linköpings universitet satsar på att få bukt med förseningarna.
De små fördröjningarna är ofta de som leder till stora förseningar. Tåget tappar ett par minuter eftersom en av dörrarna har gått sönder och alla resenärer i vagnen måste passera genom en annan utgång. Det gör att tåget kommer efter i tidtabellen, hamnar bakom ett godståg istället för framför det, och så har förseningen på fem minuter vuxit till en halvtimme.
Anders Peterson, lektor i trafiksystem vid Linköpings universitet, är en av forskarna som ska räkna på förseningarna.
– Det finns en tänkt körtid för alla sträckor och tåg i Sverige under ideala förhållanden. På den tiden lägger man sedan på några minuters marginal. Föraren kanske bromsar lite för hårt på någon sträcka, eller så kan en växel krångla, så man vill ha lite tid till godo för att köra ikapp en sådan försening. Frågan är var dessa minuter ska ligga för att de ska vara till störst nytta. Bör alla ligga vid en särskild station, eller ska de spridas ut? Vi kommer att titta på var man lägger minuterna idag, utvärdera hur det har fungerat på de olika sträckorna, och se var de får bäst effekt.
– Om alla körde 100 kilometer i timmen, som godstågen, så skulle förseningarna bli färre. Men vi vill ju kunna åka snabbare än så. I tunnelbanan där alla tåg går lika snabbt kan man köra dem med bara några minuters mellanrum, utan att de hamnar i vägen för varandra.
Han är noga med att påpeka att projektet inte löser alla förseningsproblem. Om ett tåg går sönder så kommer det att bli stillastående oavsett hur väl tabellerna är planerade.
– Blir tåget mer än 20 minuter försenat så är inte tabellen relevant lägre. Den kommer inte att stämma någonstans, eftersom tågen hamnar i fel ordning. Målet är att vi ska tänja på gränserna så att tågen kan köra ikapp en liten försening i större utsträckning än tidigare.
Robusta tidtabeller för järnvägstrafik, som projektet heter, påbörjades i slutet av 2010 och ska pågå i åtminstone tre år. SJ lägger om sina tidtabeller varje år i april och gruppen får då tillfälle att testa sina idéer i skarpt läge. I projektet arbetar också lektorn Johanna Törnquist Krasemann och doktoranden Emma Andersson.
