Radarkarta för självkörande bilar är här

I ett pressmeddelande avslöjar Bosch att man tillsammans med kartföretaget Tomtom har gjort ett genombrott inom kartgenerering. Detta genom att vara först i världen med att skapa ett lokaliseringslager med radar.

I dagsläget sker fordonslokalisering framförallt med video – teknik som har några uppenbara nackdelar, exempelvis effektiviteten vid mörker och dålig sikt vid nederbörd. Därtill blir det väldigt stora datamängder när videoformatet skickas till olika molntjänster.

Men med radarbaserad lokalisering finns inte dessa problem. Enligt Bosch ger radarn ett mer robust system som är oberoende av väder och siktförhållanden – och som kan beräkna positioner med en felmarginal på någon centimeter.

– Vägsignatur via radar är en milstolpe på vägen mot autonom körning. Det kommer göra att självkörande bilar på ett pålitligt sätt kan avgöra sin position, säger Dirk Hoheisel på Bosch.

En annan fördel med radar är att den har längre räckvidd än vad dagens videosensorer har. Bosch radarteknik på 77-gigahertz kan upptäcka hinder på 250 meters avstånd – med video är det maximala avståndet 150 meter.

Utmaningen var att modifiera radarn för uppgiften. I dag används tekniken i förarassistanssystem som katastrofbroms och adaptiv farthållare – som ska ha koll på objekt som rör sig. För att generera vägsignatur så krävs det att radarn även upptäcker statiska objekt. Systemet behöver därför uppgraderas för att klara de dubbla uppgifterna. Bosch räknar med att man senast kommer att ha den nya generationens sensorer ute i trafik 2020.

Läs mer:

Att ha tillgång till högupplösta kartor med information som ligger utanför bilens sensorer är en grundförutsättning för autonoma fordon. Men till skillnad från dagens navigationsteknik så utgörs morgondagens kartor av flera olika lager:

1. Lokaliseringslager

Ett självkörande fordon kan avgöra sin position i en fil genom att använda sig av ett lokaliseringslager bestående av Bosch vägsignatur från radar kombinerad med en videolokaliseringskarta. Här jämförs informationen om objekt som ”ses” via sensorer med information från lokaliseringslager. På så sätt ska fordonet kunna avgöra sin relativa position till dessa objekt.

2. Planeringslager

I det här lagret så räknas individuella manövrar ut under autonom körning. Planeringslagret innehåller även information om vägsträckan, skyltar och hastighetsbegränsningar – samt kurvor och lutningar. Ett självkörande fordon kan använda planeringslagret för att exempelvis avgöra när det ska byta fil.

3. Dynamiskt lager

Här sparas all föränderlig information som exempelvis köer, vägarbeten eller tillfälliga hinder. Även saker som var det finns tillgängliga parkeringsplatser hamnar i det här lagret.

Samtliga lager kräver konstant uppdatering, och för det krävs det att en hel del bilar med systemet inbyggt rullar för att det ska fungera tillförlitligt.

– Vi räknar för närvarande med att vi kommer behöva flottor av fordon för vägarna i Europa, Nordamerika och Asien – som var och en består av runt en miljon. Kommunikationsenheten kommer skicka radarsensorns data från fordonet till tillverkarens moln och sedan till Bosch IoT-moln. Bosch kommer att använda detta för att skapa vägsignaturer som är kompatibla med alla konventionella kart-format, säger Hoheisel.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!