Punkasprejen gör däcken livsfarliga

-?Gasol har ungefär samma sprängkraft som motsvarande mängd trotyl, om det antänds i ett slutet rum tillsammans med rätt mängd syrgas, säger Joakim Häggvall, forskare och riskanalytiker på Foi.

Det var en månad före jul som en av de erfarna reparatörerna på däckfirman Vianors anläggning i Haninge omkom, när han skulle reparera ett däck med pyspunka.

Den 34-årige reparatören hittade en läcka i en por i fälgen, som han försökte laga med elsvetsen.

Resultatet blev en kraftig smäll. Trycket fick fälgkanten att vika sig på sidan mot väggen, däcket förvandlades till en projektil som träffade reparatören i ansiktet. Han avled omedelbart.

Det visade sig att däckets ägare försökt laga pyspunkan med punkteringssprej, innan han lämnade in däcket.

De flesta tillverkare använder en blandning av propan och butan som drivgas, det vill säga gasol. I ett slutet kärl kan gasol i en viss blandning med luft få stor sprängkraft.

-?Men bara om proportionerna är de rätta, någonstans mellan 5 och 10 procent gasol. Annars händer ingenting, säger Joakim Häggvall.

Den olyckliga bränsleblandningen i ett däck kan uppstå på två sätt. Det ena är att man tidigt upptäcker en pyspunka, och fyller på ett trycksatt däck med punkteringssprej. Det andra motsvarar det troliga scenariot i olyckan: Man blåser upp ett tomt däck med punkteringssprej, men det fortsätter att pysa ut. Sedan trycker man in luft i däcket inför en reparation. Tillför man värme exploderar blandningen.

En i stort sett identisk olycka inträffade ett år tidigare utanför Karlstad, och det gör att Däckspecialisternas riksförbund DRF nu vill förbjuda punkteringssprejen.

-?Det finns flera risker med att använda punkteringssprej. Dels kan den spik eller det föremål som orsakat punkteringen ligga kvar i däcket och nöta ett hål, som leder till en olycka. Dels kan drivgasen i däcken orsaka en explosion vid en fordonsbrand, eller brand i ett förråd där däck förvaras. Vi har påbörjat en dialog med myndigheterna, säger Anders Karpesjö, vd på DRF.

Inga alternativ till explosiva gaser

– Det finns egentligen inga bättre alternativ till drivgas i punkteringssprejen, säger Tor Arne Nergård, projektledare på Kemetyl i Norge som distribuerar en av de punkteringssprejer som innehåller propan-butan som drivgas.

– Det finns i princip tre huvudgrupper med möjliga drivgaser. Den mest rena och oskyldiga är tryckluft. Men för att trycka in tätningsmedlet i däcket med önskat tryck krävs en luftmängd som är omöjlig att komprimera i en så liten burk. Den kräver snarare en tioliters behållare.

– Samma nackdel gäller den andra huvudgruppen, drivgaser som används i livsmedel, som kvävgas och koldioxid. De är neutrala men expanderar inte tillräckligt för att få upp trycket i ett däck, särskilt inte om det är kallt ute.

– Det finns en möjlighet till, och det är klorbaserade drivgaser som freon. De är inte brandfarliga men oerhört skadliga för ozonskiktet och är totalförbjudna från 1 april.

– Återstår de här explosiva drivgaserna. Vi är medvetna om problemet och oerhört angelägna om att följa regelverket vad gäller märkning och varningstext på våra produkter. På burken med punkteringssprej står det bland annat att man ska laga däcket på en däcksverkstad så snart som möjligt, och att man ska informera verkstaden om att det finns brännbart material inne i däcket.