Fordon
Ny studie: Utsläppen från batteritillverkningen har minskat
Elbilarnas batterier är inte så stor miljöbov som har befarats. I en uppdaterad studie konstaterar IVL Svenska Miljöinstitutet betydligt lägre klimatpåverkan från batteritillverkningen än tidigare.
IVL Svenska Miljöinstitutets metastudie om klimatutsläpp från tillverkning av litiumjonbatterier väckte stor debatt när den publicerades 2017. Slutsatsen var att produktionen kan anses ge upphov till mellan 150 och 200 kilo koldioxidekvivalenter per kilowattimme batterikapacitet (kg CO2-ekv/kWh). Resultatet byggde på att elen som behövs för tillverkningen till 50–70 procent hade fossilt ursprung.
Nu har forskningsinstitutet publicerat en uppdaterad version av studien, som bland annat inkluderar livscykelanalyser utförda efter 2017. Det nya intervallet för utsläpp från tillverkning har denna gång beräknats till 61–106 kg CO2-ekv/kWh.
En av orsakerna är, enligt rapportförfattarna Lisbeth Dahllöf och Erik Emilsson, att batteriproduktion med nära nog fossilfri elanvändning har inkluderats i spannet: "Att den övre gränsen sjunkit beror främst på nya produktionsdata för cellproduktion, vilket inkluderar mer realistiska mätningar av energiförbrukningen i fabrikernas "dry-rooms"* i kommersiell skala samt en mer verklighetstrogen modellering av energin som går åt för att indunsta lösningsmedlet i anoden", skriver de i rapporten.
Författarna har gett livscykelanalyser med hög grad av transparens större vikt. Om även mindre transparenta studier tas med ökar maxvärdet från 106 till 146 kg CO2-ekv/kWh.
Tidig fas i industrialisering gav högt avtryck
Några av de livscykelanalyser som låg till grund för den förra rapporten hade några år på nacken och beskrev batteriproduktion i fabriker i en tidig fas av industrialiseringen. Det bidrog också till det högre avtrycket.
- De var pionjärer och körde inte för fullt. Nu har nya fabriker byggts som kört igång i stor skala, säger Lisbeth Dahllöf till Ny Teknik.
Det nya resultatet om 61-106 CO2-ekv/kWh speglar batterifabrikernas användning av fossil energi. Den lägre siffran, 61 kg, gäller för produktion med förnybar energi. Den högre siffran om 106 kg gäller för asiatisk batteriproduktion med mer fossilt i elmixen.
De båda sifferintervallen från 2017 respektive 2019 går dock inte att jämföra rakt av. Ett viktigt skäl är att återvinningen inte ingår i den färska rapporten. Den bidrog med cirka 15 kg CO2-ekv/kWh.
Skälet till att utsläppen från återvinning har exkluderats är för att resultaten enbart ska gälla från gruvbrytning till utlastning på fabriken (engelska: cradle to gate).
NMC-batterier har undersökts
Batteritypen som har undersökts är avsedd för elfordon och har så kallad NMC-kemi, det vill säga en katod bestående av nickel, mangan och kobolt.
Redan 2017 påpekade Lisbeth Dahllöf, som då skrev rapporten tillsammans med Mia Romare, att bristen på studier med jämförbara data var frustrerande. Även i den uppdaterade versionen pekar rapportförfattarna på denna brist: "Det finns fortfarande ett behov av mer data, särskilt eftersom de olika produktionsstegen kan utföras på olika sätt med olika effektivitet", skriver de.
De har även försökt använda sig av biltillverkares egna publicerade livscykelanalyser för åtta laddbara modeller. Av de undersökta analyserna var det dock bara i ett fall (VW Golv Blue-Emotion Concept Car 2012) som det gick att härleda ett specifikt avtryck från själva batteriet och som dessutom var jämförbart med resultat från de vetenskapliga studierna.
"Standardiseringen går åt rätt håll"
Sedan 2017-rapporten gjordes har nya EU-regler för produktkategorisering (PEFCR) kommit, vilka är tänkta att göra livscykelanalyserna mer standardiserade. Enligt Lisbeth Dahllöf går arbetet mot standardisering åt rätt håll.
- Det är bra med regler som PEFCR. Biltillverkarnas egna undersökningar är generellt sett inte transparenta och då kan man inte använda dem vetenskapligt, säger hon.
Förväntar du dig samma uppståndelse vid publicering av denna rapport som vid den förra?
- Nej, det gör jag inte. Vi har gjort uppdateringen för att folk ska läsa denna version och inte den gamla, som av vissa har använts med syftet att vi ska fortsätta med fossildrift, säger hon.
Såväl uppdateringen som den ursprungliga studien har finansierats av Energimyndigheten.
Fotnot: Torrum ("dry-rooms") är utrymmen i batterifabriken där luftfuktigheten hålls lägre än 1 procent, eftersom litiummetall reagerar med vattenånga och då bildar litiumhydroxid, vätgas och värme, enligt Munters.
