Fordon
Nu har det andra Gripen E-planet lyft
På måndagsförmiddagen lyfte det andra provflygplanet i den nya generationen Gripen. En hel del funktioner har lagts till jämfört med det första exemplaret.
Provflygningen påbörjades i Linköping klockan 9.50 på måndagsförmiddagen och pågick i 33 minuter. Det är det andra luftburna exemplaret i Saabs nya generation stridsflygplan, Gripen E.
Inom det svenska försvaret kommer det att gå under beteckningen Jas 39 Gripen E. En dubbelsitsig variant kallad Gripen F har också beställts av Brasilien.
Testpilot var Robin Nordlander, med 30 års flygerfarenhet i bagaget. Han beskriver dagen som ”fantastisk” med skinande sol, några minusgrader och blå himmel. Flygplanet uppvisade enligt honom samma stabila beteende som det första provflygplanet som gjorde sin jungfruresa för ett och ett halvt år sedan.
– Det vi vill komma fram till och förväntar oss är att flygplanen beter sig likadant. Och jag kände inga skillnader. Så det kändes riktigt bra, säger han.
Andra exemplaret av Gripen E har nya funktioner
Ett 80-tal flygpass har hittills genomförts med det första provflygplanet. I detta andra exemplar, kallat 39-9, har en hel del funktioner lagts till, såväl hård- som programvarubaserade, berättar Robin Nordlander.
– Vi har adderat ett antal datorer och ändrat konfigurationen på några av de befintliga. Det är också helt ny mjukvara jämfört med 39-8. Vi har ett nytt räddningssystem vilket innebär ny stol med nytt syrgasförsörjningssystem, helt nytt radiosystem, fler navigationsfunktioner och en ny display, säger han.
Skillnaderna jämfört med det första provplanet är alltså ganska omfattande. Nya funktioner införs efterhand. Något annat sätt är svårt att tänka sig, enligt Robin Nordlander.
– Det går inte att vara helt färdig till första flygningen när det handlar om spjutspetsteknik. Då skjuter man sig själv i foten. Man vill få upp flygplanet så fort som möjligt för att kontrollera de aerodynamiska egenskaperna och samtliga grundflygplanssystem. Men parallellt kör vi mycket systemutveckling i riggar på marken. Sen lyfter vi in de taktiska systemen efterhand. Att vänta för länge med att flyga innebär en risk. Det är tighta tidsplaner i ett sådant här projekt, säger han.
Har det inträffat några oväntade händelser hittills under de 80 flygpassen?
– Nej, det har inte varit några sådana. Det är speciellt för mig. När vi tog fram de tidigare generationerna A/B och C/D fanns viss instabilitet i mjukvaran i början. Trots att E har sett bra ut i riggarna hade jag förväntat mig att vissa funktioner inte skulle fungera klockrent. Men mjukvaran har varit löjligt stabil. För mig är det ofattbart och glädjande med tanke på våra snäva tidsplaner, säger han.
Mer fokus på test av vapen
Om flygningarna med 39-8 mest har handlat om att verifiera flygegenskaperna kommer det med 39-9 bli allt större fokus på att föra in taktiska funktioner. Vissa prov har dock redan gjorts. För bara ett par veckor sedan flög exempelvis 39-8 för första gången med jaktroboten Meteor. Fler vapen kommer att testflygas framöver.
Det finns redan omfattande modeller framtagna för vad som händer vid separation av yttre last i form av vapen. Men detta måste så klart testas i verkligheten också.
Ett tredje och enligt plan sista provexemplar har byggts och genomgår nu markprover. Det ska stå klart till våren eller sommaren. Därefter är det dags att gå över till tillverkning av en förserie. Om provplanen är möjliga att leverera till kund är ännu oklart.
– De innehåller enormt många mätpunkter och tillhörande kablage och är byggda på ett speciellt vis. De kräver kraftig modifiering för att kunna levereras, säger Robin Nordlander.